Forskare: Så läggs bra schema för skiftarbete

Tre olika arbetstidsmodellers påverkan på sömn, stress och hälsa hos vårdpersonal undersöktes i en forskningsstudie från Stockholms universitet. Syftet var att utveckla långsiktigt hållbara arbetstider för vårdpersonal som jobbar skift. Modellerna innefattade både fast rullande schema och individuellt utformade scheman.

Göran Kecklund, professor med inriktning på sömnforskning och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, ledde studien och presenterade resultaten av det AFA-finansierade projektet (se presentationen här).

– Ingen arbetstidsmodell är bättre än någon annan. Alla kan fungera väl om andra omständigheter fungerar. Men vi ser att arbetstider som innebär långa arbetspass och kort sammanlagd dygnsvila bör undvikas. Dessa bidrar nämligen till trötthet och sömnbrist.

De som har väldigt oregelbundna scheman med ständigt varierande start- och sluttider på arbetspassen har störst risk att drabbas av ohälsa.  Det kan till exempel handla om vikarier som dras in med kort varsel och måste vara flexibla, förklarar Göran Kecklund.

– Oregelbundna arbetstider när man inte har framförhållning tror jag kan bli väldigt svårt och  slitsamt. Det tror jag vi kommer att se en ökning av i samband med den nya gig-ekonomin.

Det här med långsiktigt hållbara arbetstider är ingen ”quick fix” som Göran Kecklund uttrycker det. Om sjukvårdspersonalen från region Västerbotten, som ingick i studien, själva fick välja ville 65 procent av dem ha reducerad veckoarbetstid med två till tre timmar, före högre lön och samma arbetstid.

– Det är ett spännande resultat och är nog typiskt för sjukvårdens stressiga arbete. Personalen orkar inte riktigt med hundra procent och går ibland ner i arbetstid för att inte riskera att drabbas av stressrelaterad ohälsa. Man går kanske ner på 85 procent, för att få den där extra lediga dagen för återhämtning. Den egna hälsan går före ekonomin, säger Göran Kecklund.

Hög arbetsbelastning är den enskilt största anledningen till störd sömn och trötthet. Därför menar Göran Kecklund att kortare arbetspass skulle minska riskerna för ohälsa.

– Om arbetsbelastningen är hög är det rimligen bättre att minska exponeringen från åtta timmar till sex timmar. Men det måste ju gå ihop sig ekonomiskt för arbetsgivaren. Och som det ser ut är det svårt att få till det hos kommuner och landsting, där budgetramarna ofta är för tajta.