Fakta: Avgift från Arbetsmiljöverket eller böter

* Arbetsplatsolyckor eller över­trädel­ser mot Arbetsmiljöverkets regler och föreskrifter kan leda till straff och böter, förbud och avgifter.

Verket fattar beslut om flertalet åtgärder självt.

* Arbetsmiljöbrott som handlar om vållande till annans död, kroppsskada eller framkallande av fara finns i brottsbalken och påföljden beslutas av åklagare eller i domstol.

* Den 1 juli 2014 ersatte sanktionsavgifter straffsanktioner och böter på många områden. Sanktionsavgifter är avgifter, medan böter är ett straff man döms till i domstol.

Arbetsmiljöverket behöver inte i dessa ärenden vända sig till polis, åklagare eller domstol.

* Arbetsmiljöverket beslutar självt om avgiften. Den kan tas ut även om över­trädelsen skett utan uppsåt.

* Sanktionsavgift tas ut om inte vissa före­skrifter följs. Inom byggsektorn handlar det exempelvis om föreskrifter om arbete med truckar och regler för fallskydd.

* Avgiftens storlek beror bland annat på antalet sysselsatta. Arbetsgivare med 500 eller fler sysselsatta betalar maximal avgift.

* Om arbetsgivaren inte vill betala sanktionsavgiften skickar Arbetsmiljöverket ärendet till förvaltningsrätten.

* Böter finns dock kvar om arbetsgivaren lämnar oriktiga uppgifter, tar bort en skyddsanordning eller bryter mot skyldigheten att anmäla olycksfall och allvarliga tillbud, även för vissa bestämmelser om minderåriga.

* Finns det misstanke om arbets­miljö­brott anmäler verket arbetsgivaren till åklagare. Åklagarna vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål kan väcka åtal.

* När åklagaren och arbetsgivaren är överens om att arbetsgivaren bär ansvaret för en arbetsplatsolycka behövs det ingen domstolsprocess. Då används strafföreläggande i stället. I dag ligger gränsen för att kunna använda strafföreläggande för företagsbot på 500 000 kronor. Det finns förslag på att höja gränsen till 3 miljoner kronor.

* Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom.

Källa: Arbetsmiljöverket och Åklagarmyndigheten