Tre miljoner i vite för trånga operationssalar

I dag är salarna allt för trånga. Personalen uppger att de ibland får klättra över all utrustning.

Förklaringen till detta:

Lokalerna byggdes på 70-talet då det utfördes så kallade öppna operationer. Nu utförs de flesta som titthålsoperationer. Titthålsoperationer kräver mer utrustning, apparater och sladdar. Dessutom utförs frakturkirurgi vilket kräver en portabel röntgenapparat som väger 230 kilo och är två meter bred.

Trängseln har blivit än värre av att man även utför viktminskningsoperationer – vilket kräver större britsar.

”Det finns risk för ohälsa genom upplevd stress och oro för att inte ta sig fram i operationssalen tillräckligt snabbt”, skriver Arbetsmiljöverket.

Vid en operation finns för det mesta följande personer närvarande:

Undersköterska, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska, en opererande läkare med assistent och vid nedsövning en narkosläkare. Ofta deltar även studenter.

”Det är svårt att ta sig fram i salen. Skyddsombuden uppger att man ibland måste ”klättra över utrustningen” eller ”slingra sig fram”, skriver Arbetsmiljöverket.

Även i personalens matrum är det trångt. 15 personer, ofta 20 -25 som äter någorlunda samtidigt får dela på tre matbord och tolv stolar. Ofta blir det kö till mikron. 

”Lunchrasten är på 30 minuter och enligt skyddsombuden hinner man precis värma maten och slänga i sig den innan rasten är slut.”

Senast den 10 december måste arbetsgivaren Region Dalarna ordna så att operationssalarna och matrummet får en tillräcklig area.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev