Forskaren: Få metoder förebygger utmattning

Metoden, med strukturerade gruppsamtal med kolleger, har utvecklats av forskaren Ulla Peterson, universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Syftet är att hindra att arbetstagare som är i riskzonen börjar må sämre, utvecklar utmattningssymptom och blir sjukskrivna.

– Det finns få metoder som förebygger utbrändhet och stress. Det är förstås bättre att jobba preventivt, men det är inte alltid lätt eftersom det finns så många olika orsaker till varför en individ upplever stress, säger hon.

Nu i år testas metoden i ett projekt inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

En samtalsgrupp består av sex till åtta arbets­tagare. Deltagarna har valts ut efter att de svarat på frågor i en enkät där det framgått att de ligger i riskzonen, ingen är dock sjukskriven. De träffas på arbetstid under tio veckors tid och kommer från olika delar av den kommunala verksamheten. De två timmar som samtalet varar inleds med tio minuters avspänning. Ämnet för dagen bestäms av deltagarna. Alla funderar och sedan sätter man upp lappar på en tavla. Att diskutera frågor från deltagarnas egen arbetssituation, liksom att det är deltagarna som bestämmer innehållet, är en bärande del av metoden, förklarar Ulla Peterson.

– Deltagarna kan känna igen sig och se att de inte är ensamma.

Vid varje möte bestäms ett mål för den enskilde deltagaren, som följs upp vid nästa tillfälle.

– Det kan vara små saker som att våga säga nej, eller be om ett möte med chefen om något som länge gnagt. Deltagarna får stöd av varandra och vågar lite mer.

Ulla Peterson påpekar att det finns forskning som visar att det är hälsosamt att arbetstagare tillsammans reflekterar över situationen på jobbet.

– Socialt stöd mellan kolleger har alltid funnits. Men i dag har man inte den tiden på arbetsplatserna.

Det finns också en överenskommelse om sekretess inom gruppen och inga chefer är med.

– Det är ett maktfritt samtal.

Metoden har testats i Kalmar län med goda resultat.

– De som var med upplevde lägre grad av stress och bättre hälsa. Många tyckte också att de var mer delaktiga på arbetsplatsen och att stödet där ökat.

Ulla Peterson påpekar att deltagarna behövde be sin chef om lov att få delta.

– Det kan vara en poäng i sig, eftersom även chefen då blir medveten om att det finns en medarbetare som är stressad.

Den första utvärderingen gjordes efter sju månader. Även efter ett år tyckte deltagarna att de mådde bättre.

– Det är flera som har fortsatt att ses för att prata. En del har även fått göra det på arbetstid, vilket jag tolkar som att även arbetsgivaren var nöjd.

Metoden är också ett jämförelsevis billigt sätt att ta itu med stress.

Nu ska Ulla Peterson följa upp SKL:s projekt. Deltagarna i gruppsamtalen jämförs med en kontrollgrupp som i enkätsvaren hade samma stressnivåer. Kontrollgruppen erbjuds gruppsamtal efteråt.

– Vi är klara om ett år ungefär. Jag hoppas att det här ska kunna bli ett långsiktigt fungerande verktyg.

Finns det inte en risk att ni stöttar personer att bara bli bättre på att stå ut med en ohållbar arbetssituation?

– Det här är självklart inte den enda åtgärden som behövs. Det är viktigt att poängtera att det här ska ses som ett komplement till annat förebyggande arbete. Jag vet att det kommer fram sådant som kan förbättra organisationen och som också återförs dit som idéer.