Arbetsmiljö
Därför blir brandmän sällan utbrända
Brandmän i Sverige har god hälsa och de drabbas sällan av utmattningssyndrom, trots att de utsätts för svåra händelser i arbetet. En förklaring är den starka gemenskapen, visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Annons
När doktoranden Ann Jacobsson undersökte hur vanligt utmattningsdepression var i räddningstjänsten visade det sig att det inte var särskilt vanligt alls.
När samma undersökning tidigare har gjorts inom polisen har helt andra värden av utbrändhet rapporterats. 28 procent av poliserna skattade sig som emotionellt utmattade och hela 56 procent återfanns i den högsta nivån gällande depersonalisering/cynism.
Motsvarande värden bland brandpersonal är mycket låga, där 1 procent skattade sig som emotionellt utmattade och 3 procent med höga nivåer av depersonalisering/cynism.
Yrken som kräver snabba utryckningar är vanligtvis mer belastande och räknas till högriskyrken. Så vad är det som skiljer ut brandmännen?
Men hjälp av fokusgrupper och intervjuer har Ann Jacobsson fått fram en bild av vad som stödjer deras hälsa. Tydligast framträder vikten av gemenskap.
– Det är en återkommande förklaring. I gruppen finns utrymme för stor tolerans, och att de backar upp om någon gör fel.
Läs mer: Cancer – ett större hot än flammorna
I räddningstjänsten är 96 procent män, de flesta med svensk bakgrund. Brandmännen framhåller också att det är gruppens sammansättning där de är så lika varandra som gör att de har den starka gemenskapen. De få kvinnor som finns inom räddningstjänsten är inte inkluderad i den sociala gemenskapen i samma utsträckning.
Andra viktiga variabler för brandmännens hälsa var den dagliga fysiska träningen, balansen mellan utryckning och stationsverksamhet som innehåller rutinarbete, där återhämtning blir möjlig. Det finns en stor tydlighet i roller både på stationen och under utryckning. Alla vet exakt vad de ska göra från att vara sjukvårdare, säkerhetsansvarig till att vara verktygsman.
Det gör att det blir enklare i de akuta situationerna. Ytterligare en faktor, där brandmännen själva ser att det skiljer sig mycket från polisen är att de har rollen som hjälpare när de kommer ut vilket bidrar till bättre självkänsla. Den bilden förstärks av att de ofta betraktas av media som hjältar.
– Jag tror att de andra blåljusorganisationerna kan lära från räddningstjänsten, framförallt kopplat till möjlighet till återhämtning efter akuta situationer och tydligheten i rollfördelning, men också utrymme för fysisk träning.
