Forskare ifrågasätter satsning på lärlingar

De lärlingsbaserade gymnasieutbildningarna är permanenta från och med hösten 2011 efter att först ha pågått en period på försök. Regeringen hämtade mycket inspiration från de andra nordiska länderna när lärlingssystemet skulle införas. Både Norge och Danmark har sedan länge haft yrkesutbildningar som huvudsakligen varit arbetsplatsförlagda.

Men i en ny rapport från Institutet för Framtidsstudier har forskarna kommit fram till att de lärlingsbaserade utbildningarna i Danmark och Norge inte har någon högre andel utexaminerade än de skolbaserade i Finland och Sverige. Norge har till exempel betydligt fler avhoppare än Sverige.

– Om man bara tittar på ungdomsgymnasiet i Sverige jämfört med de andra nordiska länderna så ligger yrkesutbildningsavhoppen på samma nivå som i Danmark och rejält under Norges. Det talar för att genomströmningen i gymnasiet inte kommer att öka genom ett införande av lärlingsbaserade yrkesutbildningar, säger Olof Bäckman, som är en av forskarna bakom rapporten.

Forskarna har även kommit fram till att det är mindre vanligt att de svenska avhopparna långvarigt står utanför arbetsliv eller studier. Det svenska utbildningssystemet tycks vara bättre på att ge dem en andra chans.

– När vi följer upp dem sju år efter att de startat sina gymnasieutbildningar, ser vi att många av de svenska avhopparna faktiskt då studerar antingen på högskolan eller på komvux, säger Olof Bäckman.

Han konstaterar att det i Sverige finns en åldersgräns på 20 år för alla som vill börja ”ungdomsgymnasiet”.

– Det har inte de andra nordiska länderna där den som börjar om gör det i samma skolform som tidigare, säger Olof Bäckman.

Det får till följd att de elever som börjar om gymnasiet i till exempel Norge inte finns med i avhopparstatistiken eftersom de då inte räknas som avhoppare.  I Sverige hamnar den som avbryter gymnasiestudierna och sedan börjar på komvux i en annan skolform. De syns då i statistiken.

– Därför överskattas de svenska avhoppen i jämförelse med de andra länderna, säger Olof Bäckman.

Finland är den stora vinnaren bland de nordiska länderna när det gäller genomströmningen av  examinerade elever från yrkesutbildningarna på gymnasienivå.  Finland har liksom Sverige haft en skolbaserad yrkesutbildning. Även om praktikinslaget är något större än i den svenska. 

– Finland är alltid bäst i skolfrågor. En skillnad vi kan se är att Finland satsar mycket mer på stödundervisning.  Det kan möjligen bidra till att genomströmningen är större där.  Men vi har inte tittat exakt på vad det betyder, säger Olof Bäckman. 

Forskarna konstaterar att övergången från skola till arbetsliv verkar ha gått smidigare i Danmark och Norge för dem som genomfört hela utbildningen.

– Men om färre blir examinerade är det ändå svårt att se vad nettoutfallet blir, säger Olof Bäckman.

Eleverna som examinerats från finsk och svensk yrkesutbildning har också i större utsträckning gått vidare till högre studier, konstaterar forskarna.