Arbetsmiljö
HR-chefen: Så upptäcker man stresstendenser
HR-chefen och konsulten Maria Ergül drabbades av utmattning. Efteråt skrev hon boken hon tyckte saknades till alla fackombud, arbetsgivare och hr-avdelningar. – Den innehåller handtag som cheferna kan hålla sig i när de ska börja jobba förebyggande med stressrelaterad ohälsa, säger hon.
Maria Ergül bok Vägra väggen – facit till hållbara medarbetare, har sitt huvudfokus på det förebyggande arbetet som Maria Ergül kallar för ”prehab”.
Maria Ergül valde efter sin egen utmattning att läsa till stresscoach för att kunna förstå beteendena som leder fram till utmattning. Hon sade också upp sig från sitt dåvarande arbete som hr-chef business partner på Bombarier för att starta eget som hr-konsult. På fyra år har hon hunnit arbeta på tolv olika arbetsplatser i vitt skilda branscher.
– Då har jag kunnat se mönster. Jag har inte varit på någon arbetsplats som arbetar exemplariskt med de här frågorna. Jag är inte förvånad över hur statistiken ser ut när det gäller stressrelaterad psykisk ohälsa, säger Maria Ergül.
Maria Ergül spaltar upp flera åtgärder som kan vidtas för att förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen.
– Chefer tycker ofta att det är svårt att arbeta förebyggande eftersom de brukar vara mer stressade än medarbetarna. Då finns det inget utrymme för att orka driva de här frågorna, säger hon.
Den underliggande problematiken menar Maria Ergül är att företagens driv att uppnå kortsiktiga ekonomiska vinster ofta är starkare än viljan att arbeta långsiktigt med de anställdas arbetsmiljö.
– Alla, speciellt arbetsgivare, gör det de mäts på.
Maria Ergül jämför med hur det är med deklarationer. De måste lämnas in till Skatteverket i tid, annars blir det böter.
– Tänk om arbetsgivare hade behövt lämna in ett hälsobokslut för att undvika böter. En årlig beskrivning av hur arbetsgivaren arbetar systematiskt för att efterfölja Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, osan.
Men Maria Ergül erfarenhet, är att föreskriften hittills varit ganska tandlös ute på arbetsplatserna.
Ett problem som hon sett är att företagen bara följs upp om de har ”oturen” att Arbetsmiljöverket gör en inspektion just hos dem. Eller om någon facklig företrädare lyfter frågan.
– Det måste till lagändringar som tvingar arbetsgivare att rapportera in vissa saker som de gör för att förebygga den stressrelaterade ohälsan, tror Maria Ergül.
I sin bok har hon inkluderat olika metoder som visat sig ge en effekt i det förebyggande arbetet. En av dem har förkortningen KASAM, som står för känsla av sammanhang.
Den handlar i korta ordalag om att om någon ska må bra på en arbetsplats måste personens arbete vara begripligt, meningsfullt och hanterbart.
Vad händer annars?
– Då ökar risken för stress. Om dina mål eller din roll är otydlig är det som om en orienterare skulle springa utan karta. Du springer och springer, men om det inte finns någon karta vet du varken när du har lyckats eller om du springer åt rätt håll.
Utifrån KASAM-metoden är det viktigt att ge medarbetaren förutsättningar för att klara av sitt jobb. Att arbetet är hanterbart är kanske den viktigaste punkten, enligt Maria Ergül .
Ibland kan det faktiskt vara kompetensbrist snarare än arbetsbördan som gör att någon blir sjuk av stress menar Maria Ergül. Därför rekommenderar hon att arbetsgivaren gör regelbundna kompetensanalyser på sina medarbetare.
– Det är viktigt att jag som medarbetare kan hantera det som förväntas av mig. Krav och resurser måste vara i balans. Ibland saknas rätt kompetens, då kan det vara den som gör att du halkar efter på jobbet. För att du inte klarar av ditt jobb.
Hur åtgärdar man sådana kompetensgap?
– Ibland kommer man fram till att personen inte längre ska ha just det här jobbet. Då får man istället jobba på avveckling.
Maria Ergül konstaterar att det tar lång tid att utveckla ett utmattningssyndrom. Sjukdomen uppstår när kraven är för stora i förhållande till resurserna och möjligheterna till återhämtning är minimala. Därför finns det också gott om tid till att bromsa en sådan utveckling.
Vilka varningstecken ska arbetsgivare leta efter?
– En av viktigaste sakerna är att lära känna sina medarbetare. Då menar jag inte bara till namnet. Ofta upptäcker man stresstendenser på ett förändrat beteende. En medarbetare som alltid har varit lugn kan helt plötsligt blir hetlevrad eller så blir en hetlevrad person plötsligt inåtvänd. Men om man inte känner till en medarbetares normalbeteende, hur ska man då kunna iaktta förändringar i beteendet? Skillnader i beteendet är ofta tidiga tecken på stress. Idag har chefer tyvärr inte den kollen.
Vad kan göras om en medarbetare uppvisar ett förändrat beteende?
– Då ska du följa personen i två veckor, för att se om det är en ihållande förändring. I så fall är det läge sätta sig ner med personen.
Maria Ergül menar att det inte är svårt att ha sådan koll på en grupp bestående av runt tio personer, om du som chef regelbundet träffar dem.
– I boken har jag skrivit ett öppet brev till cheferna om deras ansvar. Bristfälligt ledarskap är oftast synonymt med utmattningssyndrom.
Vad är ett bra ledarskap?
– Ledarskap handlar inte om att vara den som bestämmer. Det handlar om att ta hand om dem du ansvarar för. Du har någonstans frivilligt tagit på dig att bli chef. Visst ställs det höga krav på en person som valt att göra anspråk på att hantera ett maktmandat. Därför ska man som chef ibland ställa sig frågan: vill och kan jag leda? Är svaret ja, var då beredd att fylla upp skorna, annars, gör något annat.
Hon konstaterar samtidigt att det inte är lätt att vara chef.
– Men du kan inte heller ta ett chefsjobb och sedan gå runt och säga att saker är svåra. Du har någonstans frivilligt tagit på dig rollen.
Maria Ergül varnar även för konsekvenserna av att genomdriva för många omorganisationer. De riskerar att stressa medarbetarna mer än vad de egentligen skulle ge arbetsgivaren i vinst.
Omorganisationer är typiska när en ny chef kommer till en verksamhet, är Maria Ergüls erfarenhet.
– Med för många omorganisationer riskerar att göra organisationen ineffektiv och otydlig, vilket leder till stress.
Maria Ergül passar också på att slå hål på vad hon anser är en myt, den om att dem som arbetar hårdast också är de produktivaste medarbetarna.
– Forskningen visar tvärtom, att en produktiv medarbetare är en som motionerar, återhämtar sig och sover bra. Återhämtning är en förutsättning för prestation, säger Maria Ergül.
Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev