Skyddsombudet Glenn Bergenstoff: Beröm först, ställ krav sedan

Skyddsronderna ute på företagen är den roligaste delen av jobbet som regionalt skyddsombud, tycker han. Glenn Bergenstoff har 125 företag som han åker till minst två gånger om året. De flesta har inte så många anställda och inga egna skyddsombud.

– Det är inte så lätt att vara skyddsombud på ett litet företag. Är man alltför obstinat kan det påverka lönen.

Glenn Bergenstoff behöver som anställd av IF Metall inte oroa sig för egen del. Men för att få framgång gäller det att vara strategisk.

– Först ge lite beröm, sedan säga ”men du borde ta tag i ...”.

Allt fler mindre företag ägs av riskkapital­bolag. Det gör att den enskilda arbetsgivaren inte har samma befogenheter.

– Det händer att en arbetsgivare ber mig att skriva en 6.6a-anmälan som han kan skicka till bolagsstyrelsen.

Skyddsronderna är inplanerade i förväg, både chefer och anställda är förberedda. Men det förekommer att Glenn Bergenstoff åker ut oannon­serat.

– Ibland kan det vara en orolig fru som ringer till mig. Hon kan ha fått veta att maken har blivit utsatt för ett olämpligt ämne eller att bullernivån på hans arbetsplats är hög. Fruarna har så gott som alltid fog för sin oro.

Att förebygga olyckor och skador ingår i Glenn Bergenstoffs jobb. Han kan vara med och bedöma riskerna med en ny maskin och diskutera lösningar på olika arbetsmiljöproblem. Han åker också ut till företag när en olycka har hänt och hjälper dem som har råkat illa ut, ser till att de får rehabilitering och ersättning från Försäkringskassan och Afa, parternas gemensamma försäkringsbolag.

Läs också:

– Jag tycker att Afa tolkar en anmälan för snävt ibland. Av anmälan måste det tydligt framgå att det har handlat om ett olycksfall. Alla klarar inte att göra det tillräckligt tydligt i skrift. Många arbetsskador blir dessutom inte anmälda för att kunskapen hos de fackliga företrädarna har minskat.

Glenn Bergenstoffs jobb kräver inte bara att han är strategisk i sina kontakter med arbets­givarna, han måste också vara engagerad för att framgångsrikt kunna driva enskildas ärenden. Han har ungefär hundra försäkringsärenden om året.

– Att lyckas få igenom livränta till en arbetsskadad hör till det roliga i mitt jobb.

Försäkringsfrågorna tar ungefär en tredjedel av hans arbetstid. I den delen ingår också rådgivning i arbetsmiljöfrågor till stora arbets­givare som textilföretaget Ludvig Svensson och Strängbetong, de kan även få hjälp med sina rehabiliteringsärenden.

Arbetsgivarna på de 125 företag som han gör skyddsronder på måste vara tydliga.

– När vi har skrivit på protokollet, så förväntar jag mig att bristerna som är upptagna där är åtgärdade nästa gång jag kommer. Många har för små marginaler, åtgärderna tar därför alltför lång tid.

Två tre gånger om året stoppar Glenn Bergenstoff arbetet på något av ”sina” 125 företag. Då gäller det ett arbete med ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares hälsa eller liv”.

– Ett avbrott kan fungera lika bra, jag gör 10–15 avbrott om året.

Som metallare på Vårgårda Armatur valdes Glenn Bergenstoff av arbetskamraterna först till skyddsombud, sedan till huvudskyddsombud. Metallavdelning 34 i västra Svealand utsåg honom till regionalt skyddsombud och 2007 anställdes han av avdelningen som samordnande regionalt skyddsombud. Det är ett heltidsjobb där han har ansvar för att samordna de elva regionala skyddsombuden inom avdelningen. De har kvar sina jobb och sköter uppdraget vid sidan av.

Glenn Bergenstoff är på sitt kontor i Borås en eller två dagar i veckan. Där skriver han inlagor till förvaltningsrätten, överklagar beslut av Försäkringskassan, genomför utbildningar och planerar ”sina” skyddsombuds arbete. Han kan också behöva föreslå argument för skyddsombud som stött på patrull.

Arbetsgivarna kan vara lite avvaktande till honom i början, men de brukar ändra sig när de inser att de kan ha nytta av hans kunskaper.

Läs också:

– När Arbetsmiljöverket kommer på inspektion är de nöjda om jag är med.

Glenn Bergenstoff tycker att straffen skulle vara strängare för arbetsgivare som gör fel.

– Formen är oviktig, för arbetsgivarna spelar det ingen roll om de ska betala böter eller sanktionsavgifter.

De nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö gäller intressanta frågor, tycker Glenn Bergenstoff.

– De psykosociala frågorna berör människor. Problem inom det här området behöver inte bero på arbetsgivaren, de kan också bero på arbetskamrater eller den anställda själv.

Glenn Bergenstoff anser att balans i styrkeförhållandena mellan anställda och arbetsgivare är en förutsättning för en bra psykosocial arbetsmiljö. Lokala fackklubbar är inte det enda sättet att få tillräcklig facklig närvaro. Besök av regionalt förtroendevalda, studieorganisatörer eller ombudsmän kan också fungera för att få harmoni.

En av hans arbetsuppgifter är att rekrytera skyddsombud och se till att de får utbildning.

– Ett tag var det svårt att få folk att ställa upp, nu är det lättare igen. Jag brukar försöka värva dem som är aktiva och har många frågor på möten som jag har ute på arbetsplatserna.

Alla chefer är inte övertygade om att det behövs skyddsombud, de tycker att de har tillräcklig kompetens själva. De är heller inte alltid så förtjusta i att skicka iväg nyvalda skyddsombud på utbildning.

– Det är fortfarande ett problem. Jag skulle också önska att alla regionala skyddsombud, inte bara IF Metalls, fick skyddsglasögon, hörselskydd och skyddskläder. Det är svårt att gå omkring på en arbetsplats i gympaskor och kräva att de anställda ska ha skyddsskor.

Glenn Bergenstoff blir sällan svaret skyldig, och allra snabbast svarar han på frågan hur länge han vill fortsätta att jobba som regionalt skyddsombud.

– Jag hoppas få fortsätta till pensionen.