Arbetsmiljö
Sexuella trakasserier säkerhetsrisk till havs
Kränkningar. Oönskat besök i sängen i hytten är aldrig okej. Det påpekar Linda Svenson, på isbrytaren Atle. Hon är en av dem som gjort att det nu finns ett samarbete i branschen mot kränkningar.
Under metoo-uppropet hösten 2017 bestämde sig tre kvinnor för att starta en stängd Facebook-grupp för enbart kvinnor som arbetar inom sjöfarten. Frida Wigur var initiativtagare. Hon har tidigare arbetat till sjöss som mässjänta och kock. Cajsa Jersler Fransson som arbetar på Sjöfartsverket och Linda Svenson, andre styrman på isbrytaren Atle, blev medadministratörer.
I gruppen, som de kallar Lätta ankar, uppmanade de alla som blivit utsatta för sexuella eller andra trakasserier på sjön att skriva ned sina berättelser anonymt.
– Många, främst unga kvinnor som befinner sig långt ner i hierarkin, blir utsatta för sexuella kränkningar. När man är ung och oerfaren är man osäker och vill vara till lags för att få bra betyg. Och då tror man att man måste stå ut med kränkningar, förklarar Linda Svenson.
Hon berättar att det finns en jargong att man ska palla trycket. Till sjöss heter det att man ska vara ”spantad för traden”. Med det menas att man inte får vara för känslig, utan måste stå ut och rycka på axlarna. Men det är inte okej att någon i besättningen öppnar hyttdörren och kryper ner i ens säng sedan man gått och lagt sig. Och det är inte okej att bli tafsad på eller få sexistiska kommentarer, framhåller Linda Svensson.
– Många var upprörda. Vi kände att vi ville göra något för att få till en förändring.
De använde materialet från de anonyma berättelserna som kom fram i Facebook-gruppen och gjorde en film på 15 minuter. Youtube-filmen lades även ut på Facebook. Den presenterades för branschen och ett kvinnligt nätverk inom sjöfarten, som två av grundarna till Lätta ankar tillhör. En arbetsgrupp med representanter från alla aktörer i branschen startades. Arbetet ledde fram till ett branschsamarbete och en avsiktsförklaring som presenterades i mitten av maj.
Genom avsiktsförklaringen förbinder sig organisationerna att arbeta mot trakasserier och kränkande särbehandling. De ska informera och sprida kunskap om likabehandling och se till att det ingår i en grundutbildning i säkerhet på 1,5 timmar. Syftet är att förbättra den psykosociala arbetsmiljön.
Enligt lag ska det också finnas ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom varje organisation så att diskriminering och kränkande särbehandling inte förekommer.
– Vi har alla ett ansvar för att arbetsmiljön ska bli bra på sjön. Om man blir utsatt för sexuella trakasserier eller mobbad så kan det leda till psykisk ohälsa. Det är en fråga om säkerhet, framhåller Linda Svenson.
Genom sitt arbete fick kvinnorna pris av Sjöfartens arbetsmiljönämnd.
Att de största aktörerna nu skrivit under avsiktsförklaringen är en framgång. Men att förändra attityder tar tid.
– Vi, i Lätta ankar, ska vara blåslampor i branschen. Vi vill att alla ombord ska våga säga ifrån om de märker att någon blir utsatt – vi ska inte prata illa eller skratta åt varandra ombord, understryker hon.
Det betyder inte att man i alla lägen måste gå in i en diskussion och därmed riskera att själv bli utsatt, menar Linda Svenson.
– Det kan räcka med en avledningsmanöver. Till exempel genom att man inte ger mobbaren någon uppmärksamhet, utan börjar prata om något helt annat. Det är effektivt. Vi måste bli lika bra på att bryta dåliga mönster som att bryta is.