Batteri av insatser motar ohälsan

Kunskap är makt. En trappa ska sopas upp­ifrån. Det kan sammanfatta Fredrik Bengtssons råd. Han är psykolog med mångårig konsulterfarenhet av rehabilitering och social­psykologiskt hälsofrämjande arbete i stora organisationer, framför allt inom näringslivet. Han är nöjd med att de nya föreskrifterna betonar ansvaret att ha kunskap och att arbeta kontinuerligt förebyggande med psykosocial arbetshälsa.

– Se till att du har förberedda och friska ledare, annars kan de inte leda medarbetarna till hälsa, säger han och rekommenderar klart mindre arbetslag än vad som är brukligt.

– Max 10–12 personer är vad en ledare klarar om man ska se till forskningen.

En framgångsfaktor han noterat är när företag lägger upp en portfölj av olika förebyggande insatser; workshoper, seminarier, coaching för olika problem, samtalsstöd, yoga, träning som de anställda kan använda. Erbjuder man det i kombination med dialog med sin närmaste chef har man en chans att se varningstecknen innan man blir sjuk och sätta in de resurser personen behöver.

– Det handlar om att vända på steken. Erbjuda medarbetarna olika sätt att förebygga ohälsa och hålla koll på att de tar hjälp i tid. Då är det lättare att kräva ett personligt ansvar.

För även om arbetsgivaren har ett ansvar för organisationen har varje människa ett personligt ansvar för hur man mår.

– Det kan man inte lägga bort. Upplevelsen av stress är subjektiv. Varje individ måste hitta sin egen hållbarhetsformel – vad behöver jag för att må bra? – och se till att följa den.

Hur finansierar man det?

– Med minskade kostnader för rehabilitering och vård. Kalkylen är att friskvård kostar cirka 50 procent mindre, givet att det handlar om korta insatser som förebygger sjukskrivningar. De insatser vi gör på företag sker inom ramen för existerande friskvårdspeng men omfördelas så att upplägget blir mer tidsenligt och även omfattar digitala delar.