ILO-utredaren: Arbetsmiljölagen behöver förtydligas

Utredaren Anna Middelman har haft i uppdrag att göra en bedömning av huruvida Sverige uppfyller Ilo-konventionen 190 om avskaffande av våld och trakasserier. Konventionen ställer krav på att medlemsstaterna har förbud mot våld och trakasserier i arbetslivet, strategier för att förebygga, system för att kontrollera att reglerna följs och möjlighet att vidta åtgärder när det finns brister. Medlemsstaterna ska också tillhandahålla vägledning och utbildning. Konventionen kräver även att arbetsgivare arbetar förebyggande mot våld och trakasserier. På tisdagen presenterade Anna Middelman sina förslag vid en presskonferens tillsammans med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

ꟷ  Förslagen i utredningen är mina, men det har funnits bred faktakunskap att hämta ifrån. Mitt huvuduppdrag har varit att undersöka om svensk rätt är förenlig med ILO-konventionen och om det behövs ytterligare åtgärder, ändringar eller åtgärder för att den ska kunna ratificeras, sa Anna Middelman.

Enligt utredningens direktiv skulle utredaren hålla sig till befintliga regelverk och system i den svenska modellen och hos myndigheterna.

Anna Middelman konstaterade att Sverige uppfyller konventionen framför allt när det gäller straffrätten, diskrimineringslagen och arbetsmiljöregelverket. Men också genom olika strategier och handlingsplaner, till exempel  arbetsmiljöstrategier, den nationella planen mot rasism, det fria ordets försvar och jämställdhetsintegrering. Anna Middelman konstaterade att strategierna dock innebär politisk styrning.

ꟷ  Och som vi alla vet kan politiken förändras. Men genom att man ratificerar konventionen så behöver man årligen återrapportera vad man gör. Man kan inte alltför mycket förändra eller sänka nivån, poängterade hon.

187 medlemsländer ska kunna ansluta sig till FN-konventionen.

 –  Det ger uttryck för att det finns viss flexibilitet. Man hänvisar till nationella förhållanden, sa Anna Middelman.

Trots att hon bedömer att svensk rätt är förenlig med konventionen pekar utredaren samtidigt på att regelverken kan vara svåra att tillämpa. Arbetsgivare och andra som är med i arbetsmiljöarbetet kan tycka att det är svårt att förstå hur reglerna ska användas. Därför föreslår Anna Middelman att ytterligare åtgärder behövs för att bättre uppfylla konventionens syfte.

ꟷ  Mitt förslag är att det behövs förtydligande av arbetsmiljölagen genom tillägget att arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska var fri från våld och trakasserier.

Detta gäller redan idag, men hon anser ändå att förtydligandet är nödvändigt.

ꟷ  Arbetsmiljölagen omfattar våld och trakasserier från tredje part om det har anknytning till arbetslivet. Den omfattar även våld och trakasserier som har anknytning till arbetet men utanför arbetsplatsen. Arbetsmiljölagen omfattar en stor mängd arbetstagare, inte bara dem som har ett faktiskt anställningsavtal, påpekade hon.

Lagändringen behövs för att göra det tydligare att våld och trakasserier är en arbetsmiljöfråga som måste ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menade Anna Middelman. Hon konstaterade att arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter omfattar olika personkategorier, situationer och begrepp som gör det otydligt vad det är som egentligen gäller. Arbetsmiljöverket har föreskrifter som rör kränkande särbehandling och våld och hot.

ꟷ  Men de är snävare, så här blir det en otydlighet, som jag föreslår ska redas ut genom att man gör detta tydligare i lagen.

Arbetsmiljöverket får i uppdrag att ta fram information som förklarar gällande regelverk och arbetsgivarens ansvar när det gäller våld och trakasserier.

Utredaren föreslår även att verkat tar fram information om arbetsgivarens ansvar i arbetet mot våld och trakasserier från tredje part, när våld och trakasserier som är arbetsrelaterat sker utanför arbete och hur arbetsgivaren kan arbeta med dessa frågor i allmänhet.

Det handlar även om att höja kunskapen om våld i nära relationer och att tydliggöra vilka regelverk som aktualiseras och vilka skyldigheter det innebär för arbetslivet.  

ꟷ  Det är ju så här att våld i nära relationer är viktigt utifrån jämställdhetsperspektiv. Mäns våld mot kvinnor är en angelägen jämställdhetsfråga. Därför bedömer vi att det behövs ökade informationsinsatser på det här området, sa Anna Middelman.

Bland annat föreslås praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare.

ꟷ  Det finns inte mycket information om hur arbetsgivare ska hantera en medarbetare som kan vara utsatt, sa Anna Middelman.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark gladdes åt att utredningen kommit fram till att svensk rätt är förenlig med konventionen men underströk samtidigt att mer behöver göras på området.   

ꟷ  Sverige var ju pådrivande i att få den här konventionen på plats. Jag var själv med i Genève i samband med att förslaget både förhandlades och röstades igenom. Då var det i egenskap av facklig ledare. Det var verkligen en historisk händelse. Många länder saknar idag en nationell lagstiftning på det här området. Internationellt finns det inget som motsvarar detta.

TCO:s jurist Lise Donovan hade större förhoppningar på utredningen än vad som blev resultatet, berättar hon för webtidningen Arbetsvärlden. TCO hade önskat sig ett utökat arbetsgivaransvar och en arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet så att skadestånd hade kunnat utkrävas.

När det gäller förtydligandet i arbetsmiljölagen som utredaren föreslår, så är TCO besviket även där: 

"Jag tycker att man hade kunnat våga säga att ”Vi ska ha ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier”. Det här kommer inte att förändra något i Sverige över huvud taget" säger hon till Arbetsvärlden.