Hon jobbar för ett mer smärtfritt arbetsliv

Redan som 17-åring var hon uträknad. Irene Jensen skulle aldrig klara av ett riktigt arbete. Försäkringskassan ville sjukpensionera henne på grund av reumatism och ledbesvär. Men den vägen vägrade hon att gå. I stället väcktes frågan om hur samhället kan vilja sortera bort människor så enkelt. Med tiden blev hon Sveriges enda professor i metoder för företagshälsa. All denna erfarenhet, att lyckas så bra all smärta och hinder till trots, har gjort henne stark och beslutsam. Övertygelsen om att andra kan göra samma resa har drivit henne in i arbetsmiljöforskningen.

– Jag har alltid varit nyfiken och sökt svar på frågor som inte haft några självklara svar. Efter ett antal år ser jag ännu tydligare att vi måste in på arbetsplatserna och hitta fler metoder för det förebyggande arbetet.

Irene Jensen sitter på Karolinska Institutets Scheelelaboratorium för arbetsmedicin i Solna. Där leder hon en enhet med flera forskargrupper som vill lösa de stora utmaningarna inom arbetsförmåga och hälsa. Hon träffar ofta representanter för fackliga- och arbetsgivarorganisationer, företrädare för företagshälsovård och offentliga aktörer, för att få input till forskningen.

Hon understryker vikten av att engagera målgrupperna från början till slut i forskningsprojekten. Att arbeta på det sättet leder också till bättre spridning av resultaten och att verktygen landar mer rätt i verksamheten direkt.

– Om arbetsgivare får tillgång till ett bra stöd så kan de också genomföra ett bra arbetshälso­arbete.

Med tanke på hur ohälsotalen ser ut i landet, är frågan om hon som ensam professor räcker till.

Skulle det inte behövas minst tio av dig?

– Jo, verkligen, säger Irene Jensen, skrattar till och nickar.

– Det skulle åtminstone behövas minst en professur till som tittar på företags­hälso­vårdens och arbetsgivares samarbete.

I en modern tegelbyggnad, mitt i Karolinska Institutets stora universitetsområde, bedrivs all denna för arbetslivet viktiga forskning. Längst fram i Irene Jensens korridor sitter en keramikkatt i full storlek och väntar på besökare. Det är professorns gamla katt Gösta som är avbildad av en konstnär på Öland. Längre fram står två äldre fåtöljer som bryter av den laboratorieliknande enformigheten. Trivsel är viktigt för en god arbetsmiljö och det är detaljerna som gör det, berättar Irene Jensen och lyfter upp en plansch med ett skelett som står lutat mot väggen i hennes arbetsrum:

– Den här hittade jag på vägen hem när jag gick förbi ett galleri en gång. Det finns sex stycken i serien. Visst är den lite rolig?

Irene Jensen måste vara en av dem som vet bäst hur arbetsmiljön ska vara för att leda till nöjda medarbetare och ökad produktivitet. Men lever hon själv som hon lär? Hon är chef för drygt 20 personer i en pressad miljö med hög arbetsbelastning. En ny studie visar att enbart 49 procent av alla forskare vid en medicinsk fakultet i Sverige upplever tillfreds­ställelse med sin arbetsmiljö.

Hur ser du på ditt eget ansvar för att nöjdheten är så låg bland forskare?

– Min grupp här har väldigt goda resultat i medarbetarundersökningar. Det är inte bara jag som chef som ska förstå hur medarbetarna mår, utan alla har ett ansvar. Jag försöker så långt det går att inte vara ”skomakarens barn”.

Irene Jensen sitter även som ordförande i arbetsmiljönämnden på Karolinska Institutet och försöker påverka arbetsförhållandena även den vägen. Det finns en stor vilja att skapa en god arbetsmiljö, berättar hon. Men det finns också hinder. Forskarnas prestation räknas ut­ifrån hur många artiklar de har publicerat och hur många projekt de får finansierade. Dessa förutsättningar är stressande i sig.

– Det är lite som ett företag vi driver här, med en verksamhet som hela tiden måste försörjas.

Irene Jensen har bestämt sig för att ”avveckla sig själv” som avdelningschef det närmaste året och i stället helhjärtat satsa på forskningen. Två saker har hon på sin agenda. Det första är att med hjälp av artificiell intelligens, AI, digitalisera det systematiska arbetsmiljöarbetet för att utforma ett modernt och tillgängligt stöd för chefer. Det andra är att kunna ge underlag för arbetshälsoekonomiska analyser för företagsledare inför beslut om investeringar i förebyggande hälsoarbete. Det finns redan en sådan, men mer utveckling behövs, berättar Irene Jensen.

Hon har utstrålat ett lugn och eftertänksamhet under hela intervjun, men när detta kommer på tal lutar hon sig fram, pratar lite fortare och får en ny lyster i blicken:

– Jag vill hinna ta fram ett sådant verktyg under min tid här. Och tiden är inte oändlig längre.

Vad gör då en professor i företagshälsovård själv för att orka i många år till?

– Åker ut till mitt fritidshus utanför Örebro. Så fort det ljusnar och börjar kvittra lite så är jag där så ofta jag kan. Det är så lugnt och skönt!

Irene Jensen använder yoga för att minska ledbesvär och stress. Det handlar om kunda­lini­yoga som hon oftast utövar på egen hand.

– Jag har forskat en del om medicinsk yoga också, säger hon med ett blygsamt leende och förklarar:

– Nu verkar det som att jag bara utgår ifrån mig själv när jag forskar, och så är det förstås inte.

Men två studier finns på medicinsk yoga som visar goda resultat i alla fall. Irene Jensens engagemang i arbetshälsofrågor banar vägen för ett hållbart arbetsliv för många fler.