”Jag har mina tio fingrar kvar”

Tio intakta fingrar visar specialsnickaren Robert Rask upp framför kameran på skärmen.

– Jag har mina tio fingrar kvar. Men det var annat förr. Av de äldre snickarna är det många som har flera kapade fingrar.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer gäller och vi tar intervjun via våra datorer. Robert Rask skrattar nöjt och konstaterar att arbetsmiljön på snickerifabriker generellt har blivit bättre sedan han började jobba i branschen för 35 år sedan.

Robert Rask arbetar sedan 20 år tillbaka på Elitfönster AB i Vetlanda. Här tillverkas fönster för både privata hem och större beställare. I fabriken i Vetlanda, där huvudkontoret ligger, jobbar ungefär 400 personer. Fabriken i Lenhovda, några mil söderut, är ungefär lika stor.

De anställda varierar i ålder mellan 25 år och upp till pensionsåldern. Flertalet är mellan 25 och 30 år.

Arbetsmiljö- och säkerhetsfrågorna inom företaget handlar mest om risken för att skada fingrar i de olika maskinerna eller att skära sig på fönsterglaset. Nu har en ny oroshärd tillkommit – smittspridning av coronaviruset.

– De som kan jobbar hemma, vi tar raster i skift, resor och besök är inte tillåtna, och det står handsprit överallt, säger Robert Rask och tillägger att mycket av det som görs i fabriken inte går att göra på distans.

Än så länge löper produktionen på ungefär som vanligt. Några viktiga komponenter har fastnat utomlands och hotade under en period att försena fönstertillverkningen, men det har löst sig.

– Vi lyckades hitta ett företag här som kunde göra samma sak, säger Robert Rask och tillägger:

– Det var faktiskt en bra lösning. Då kan vi gynna näringslivet här.

Robert Rask är varken skyddsombud eller arbetsledare med delegerat arbetsmiljöansvar men tycker att arbetsmiljö- och säkerhets­frågor är självklara och viktiga. Halva sin arbetstid ägnar han åt olika projekt. Samarbete med yrkesskolor, förbättringar av skyddsutrustning på fabrikerna, uppdatering av säkerhetsinformationen vid arbetsstationerna och kvalitetskontroll är några delar.

– För mig är kvaliteten lika viktig i våra produkter som när det gäller ett arbetsskydd för våra maskiner.

Efter flera års slit har han nu äntligen fått i gång ett projekt för att minska risken för arbetsskador. Åtta kolleger är först ut och får utbildning så att de kan ta så kallat maskinkörkort. Körkortet är ett bevis för att en person lärt sig att hantera exempelvis en kapsåg på ett säkert sätt.

– Jag tror att vi är först med att ha det här på en arbetsplats, säger Robert Rask och ser så stolt och nöjd ut att det känns genom vår digitala barriär.

Maskinkörkortet är från början ett gemensamt initiativ av fack och arbetsgivare inom trä- och möbelindustrin. Utbildningen består av både teori och praktik och togs fram tillsammans med organisationen Prevent, som arbetar med arbetsmiljöfrågor och ägs av parterna. Inspirationen till körkortet kommer från Danmark där det haft goda effekter. När maskinkörkortet lanserades i Sverige, på hösten 2011, räknade fack och arbetsgivare att antalet som skadade sig i arbetsplatsolyckor i branschen låg runt 600 personer årligen.

Robert Rask kände att något måste göras, särskilt efter att en av hans kolleger på fabriken skadade sig på fingret.

– Det var inte någon större skada, men det handlade också om att kollegan inte hade tillräckligt med kunskap och säkerhetstänk. Efter skadan fick denne byta arbetsuppgifter. Det var egentligen onödigt. Kollegan behövde bara lära sig mer om att arbeta säkert, säger Robert Rask.

Han är förstås medveten om att maskiner ska ha skyddslösningar och byggas på ett sådant sätt att det inte går att skada sig på dem. Men han menar att det i praktiken är svårt. Robert Rask nämner att det på fabrikerna finns några äldre maskiner som förmodligen inte uppfyller ställda krav men som i dagsläget inte kan ersättas.

– Vi kan inte bygga galler runt allt. Det går bara inte, så informationen om hur man ska arbeta säkert är verkligen jätteviktig.

Maskinkörkortet kom Robert Rask i kontakt med genom sitt samarbete med Teknikcollege, där körkortet är en del av elevernas utbildning. Efter flera år av förberedelser, en egen utbildning för att få behörighet att utbilda andra och några vd-byten är det dags att dra i gång.

– Jag är en eldsjäl som puttar på alla andra.

Utbildningen av de åtta specialsnickarna har precis börjat och teori och praktik varvas. Det finns många maskiner att ta körkort för och de får betas av efter hand. Teoridelen om arbetsmiljö, säkerhet och hälsa ska alla göra även arbetsledare.

– Jag tror att de kan det här men det kan aldrig skada med lite mer.

Målet är att bara den med körkort för en ­maskin ska kunna starta och jobba på den.

Robert Rask tycker att företaget har kommit långt för att skapa en god arbetsmiljö i en utsatt bransch. Han nämner robotar för monotona och tunga arbetsmoment för att motverka utslitna kroppar, bra kultur kring tillbudsrapportering och arbete enligt den så kallade 5S-metoden som handlar om att skapa ordning och reda och därmed bättre arbetsmiljö. Han tycker att avgörande för ett gott arbete kring arbetsmiljö- och säkerhetsarbete är att ledningen i ett företag ser frågorna som en naturlig del av verksamheten.

– Det måste alltid börja uppifrån. Annars ges det ingen tid till arbetsmiljöfrågorna.

Han är inte orolig för framtiden och tror inte att viruset leder till en ekonomisk kris som förflyttar arbetsmiljöfrågorna till en undanskymd plats i ledningsgrupper.

– För oss går det än så länge bra. Många som får mer tid över lägger den på sina hus och köper nya fönster. Jag tror att det här kommer att gå bra.