”Finns saker att jobba på kring psykosocial arbetsmiljö”

Fackförbundet Unionen hade även tidi­gare haft lokala nätverksträffar, men de riktade sig bara till arbetsmiljöombuden. När det för två år sedan skulle göras ett omtag fick Said Andersson, på Unionens regionkontor i Borås, även med cheferna på tåget. Han startade snabbt nio nya nätverk i sin region, dit både arbetsgivare, chefer och arbetsmiljöombud bjöds in. Något han tror är ganska unikt.

– Vi ville ha många träffar i ett litet område för att deltagarna skulle få mindre restid. Vi ville också att man skulle känna igen de medverkande företagen i närområdena.

Deltagarna fick bestämma innehållet i kunskapspassen. Fokus har hittills legat på den psykosociala arbetsmiljön.

– Vi har relativt bra fysisk arbetsmiljö på arbetsplatserna, men det finns saker att jobba på när det gäller den psykosociala delen, säger Said Andersson, som suttit på regionkontoret och arbetat sig igenom hela vårens coronakris.

Said Andersson föredrar den direkta kontakten med kollegerna på kontoret framför distansarbete. Kontoret är inte så stort. Ett 15-tal personer huserar i lokalerna och ingen har fått komma till jobbet som haft det minsta symtom på covid-19.

Efter pandemin, när hjulen börjar rulla igen, spår Said Andersson att den stora utmaningen för många företag blir att få i gång en bra verksamhet igen. Företagen kan ha tvingats till neddragningar, men när efterfrågan på varor och tjänster ökar kan de snabbt behöva utöka personalstyrkan.

– Då hinner de kanske inte med arbets­miljö­frågorna. Det är dessutom så att nya människor ska jobba med varandra. Man behöver gnida lite mot varandra innan man kommer underfund med varandra. Det kräver en hel del av ledarskapet.

Ett av målen med de lokala nätverken som Said Andersson håller i är att få en parts­gemensam samsyn på arbetsplatserna när det gäller arbetsmiljöfrågor. En annan är att hjälpa företagen att göra verklighet av Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, osa:n, som började gälla i mars 2016. Trots att föreskriften nu funnits i flera år haltar den psykosociala arbetsmiljön fortfarande på många håll. Said Andersson ser främst två orsaker till det: dels att en del arbetsgivare har haft svårt att göra praktik av föreskriften, dels att många saknar både rätt förutsättningar och kunskap för att kunna bygga upp ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

– Därför har jag tagit fram verktyg, till exempel för hur man gör kartläggningar av den psykosociala arbetsmiljön och tar fram en handlingsplan utifrån dem. Deltagarna i våra nätverksträffar får även med sig nätverk från våra träffar. Då blir det verkstad på arbetsplatserna, säger Said Andersson nöjt.

Han tycker att chefer och arbetsgivare borde få mer stöd av företagshälsovården kring det systematiska arbetsmiljöarbetet.

– Tyvärr har det gått åt motsatt håll. Antalet företag som har tillgång till företagshälsovård har minskat. Om jag ska vara riktigt kritisk så har de mjuka frågorna inte legat i topp bland det som företagshälsovården har arbetat med.

Said Andersson drog i gång sitt första arbetsmiljöprojekt redan 2002, när han började på det som då hette SIF och nu Unionen. Inom förbundet hade man bestämt att göra riktade aktiviteter kring systematiskt arbetsmiljöarbete. Under nästan ett års tid besökte Said Andersson 297 företag och pratade arbetsmiljö. Det gav honom användbara kontakter i det fackliga arbetet.

Under sin långa karriär på förbundet har Said Andersson arbetat på huvudkontoret i Stockholm och också i Göteborg. I huvud­staden tog han fram utbildnings- och informationsmaterial om arbetsmiljö. Att skapa enkelt och tydligt informationsmaterial är något han alltid varit bra på. Det har han också dragit ­nytta av när han lagt upp utbildningspassen i sina nätverksträffar. Men intresset för arbetsmiljö vaknade långt före den fackliga världen. Innan dess arbetade han som kvalitets- och miljöchef och hjälpte företag att införa olika ledningssystem för kvalitet och miljö.

– Jag brukade alltid börja med ledningssystemen för arbetsmiljö. Jag sa till företagen att de inte kunde kräva av medarbetarna att de skulle leverera rätt kvalitet och dessutom ta hänsyn till hur verksamheterna påverkat mark, luft och vatten om de inte trivdes och mådde bra på sina arbeten.

Hur trivs du själv på din arbetsplats?

– Jag trivs jättebra. Jag tycker att mitt jobb känns viktigt och gör skillnad.

Said Andersson ställer alltid höga krav på sig själv, ofta högre än vad arbetsgivaren gör. Tillsammans med en värkande rygg ledde det till sist till att han drabbades av utmattning. De sömnlösa nätterna med ryggsmärta och grubblande över jobbet och människorna han försökte hjälpa blev för många. Att ”stänga av” dem han mötte i arbetet på fritiden var lättare sagt än gjort.

– Man påverkas hela tiden av människors öden. Ofta kommer vi tyvärr in för sent i processerna. När konflikterna har gått över i prestige.

I över ett år var han sjukskriven. Den erfarenheten gjorde att han blev mer mån om att ge sig själv fri tid och mer närvarande med sin omgivning och familj.

I en stuga på landet, intill en sjö med 22 motorförsedda flottar där man kan sitta och fiska eller fika, hämtar han kraft så ofta han kan. Där brukar han följa rådet han en gång fick av sin far.

– Om jag någon gång fick problem, skulle jag sätta mig på en stubbe i skogen. Då skulle problemen inte längre te sig så stora. Det ger mycket kraft att vara ute i naturen.