Utbildning bästa botemedlet mot risker efter storm

I ett skogsparti utanför Vaxholm är motorsågsinstruktören Dan Månsson i färd med att utbilda fyra kursdeltagare hur man arbetar säkert i skogen. För att få arbeta i stormfälld skog krävs att man har genomgått nivå C på motorsågskörkortet samt har lång erfarenhet av skogsarbete.

– Att ta in folk som inte har utbildning och kompetens för att upparbeta stormfälld skog är ett brott mot arbetsmiljölagen, påpekar Dan Månsson.

Kursdeltagarna håller på att ta motorsågs­körkort och varvar praktiskt arbete med teoretiska studier. En av dem är Mikael Andersson, inspektör på Arbetsmiljöverket. När han har sågat ett riktskär på en gran som ska fällas visar Dan Månsson hur han ska gå vidare.

– Du ska ha en brytmån som är en 10 procent av den diameter stammen har i brösthöjd. På det här trädet blir det cirka tre centimeter, säger Dan Månsson och instruerar var insticket med svärdet ska göras.

Arbetsmiljöinspektören Mikael Andersson säkrar trädet genom att knacka in en kil.  Sedan börjar han såga av det säkra hörnet. Snart faller granen med ett brak. Mikael Andersson konstaterar att fällningen gick enligt planerna.

– Vi ska ut och göra inspektioner i några månader framöver för att granska uppröjningen efter Alfrida. Då är det viktigt att vi inspektörer vet hur man ska arbeta säkert. Det är ett privilegium att få gå en sådan här utbildning, säger han och tillägger:

– Nu får jag lära mig vilka skydd man ska ha och hur man ska använda sågen på rätt sätt. Visst har jag arbetat med motorsåg tidigare, men om man är självlärd är man oftast fellärd.

Eftersom statistiken visat att många olyckor beror på kast, vilket betyder att motorsågen studsar i väg, ställde Arbetsmiljöverket tidigare krav att motorsågarna skulle bli bättre utrustade säkerhetsmässigt. Det har de också blivit genom CE-märkningen, men det är viktigt att man gör ett funktionstest innan man börjar arbeta, menar Mikael Andersson.

Sedan återstår det att arbeta säkert. Föreningen Säker Skog har givit ut en broschyr med råd för arbete i stormfälld skog. Det handlar bland annat om att arbeta i stormens riktning ifrån en säker position med ryggen fri från rotvältor, eller träd som kan falla, och att ha rätt kapteknik. För varje träd som ska avverkas eller kapas måste man göra en riskbedömning. Ett träd kan utan yttre tecken vara rötskadat. Man kan råka ut för spjälkning, det vill säga att stammen brister, vid avverkningen.

Arbetsmiljöverket ställer också krav. För att jobba i skogen måste man vara minst två, man ska arbeta i dagsljus, ta regelbundna och täta raster och ha rutiner för att larma vid en nödsituation. Saknas mobiltäckning ska annan typ av kommunikation finnas. Transportfordon ska stå i rätt färdriktning. När arbetskraft anlitas som inte har det svenska språket som modersmål så måste man se till att de förstår instruktionerna. Jobbet i skogen är farligt.

Mikael Andersson påpekar att arbete med motorkedjesågar och röjsågar regleras i en av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Enligt honom arbetar många markägare i skogen utan att ha rätt skyddsutrustning eller kunskaper. Det finns heller inget formellt krav på dem. Arbetsmiljöinspektör Andersson anser att behovet av utbildning är stort, att tillbudsrapporteringen är bristfällig och att det finns ett stort mörkertal i olycksfallsstatistiken.

Dan Månsson har arbetat som instruktör och utbildat skogshuggare åt Skogsstyrelsen sedan 2005. Han håller cirka 40 kurser varje vinter och har utfärdat tusentals motorsågs­körkort.

– Det finns krav att man måste ha utbildning för att arbeta i skogen, men lagen säger ingenting om hur lång utbildningen ska vara eller vad den ska innehålla. Det är väldigt konstigt, säger Dan Månsson.

Han upplyser kursdeltagarna att den största risken för dödsolyckor i skogsarbete är fastfällning – när det träd man ska fälla fastnar och blir hängande i andra träd.

– Om man försöker ta ned de träd som det fällda trädet hänger på blir det rena dödsfällan. Det är totalförbjudet att arbeta på det viset, inskärper Dan Månsson.

Han förklarar att man måste försöka ta reda på åt vilket håll det hängande trädet kan rullas och visar hur man med en speciell teknik kan gå tillväga för att få loss trädet.

Finns det en risk att det att bli fler stormskador på grund av klimatförändringarna?

– Vad det gäller stormar har vi klarat oss ganska bra i Mälardalen. Det var 30 år sedan vi hade en lika svår storm som Alfrida. Men vintrarna har helt klart blivit mildare. Det kommer definitivt att bli ett problem i framtiden.

Skogsägare blir ofta stressade efter en storm. De är rädda för stora ekonomiska förluster. Men eftersom det oftast är nygallrad skog eller hyggeskanter som drabbas så går det att minska stormskador på skogen genom att planera gallringen i samverkan med andra skogsägare, menar Dan Månsson.

Ibland tar skogsägare in entreprenörer som i sin tur anlitar anställda som inte har utbildning för att arbeta i skogen. Men det är ett brott mot arbetsmiljölagen, framhåller han.

– Vid olyckor kan man göra en brottsplatsundersökning, titta på stubbarna och kolla hur brytmånen ser ut. Om den är ojämn eller saknas så avslöjar det direkt om den som hållit i motorsågen har kunskaper eller ej. Om man inte har rätt kunskaper arbetar man inte heller säkert, konstaterar han.

– Men det största problemet är när mark­ägare går ut i skogen och jobbar utan att ha utbildning. Det är då de flesta olycksfallen inträffar, tillägger Dan Månsson.