Dödliga fall inom bygg – en väl känd risk

Efter att antalet döds­olyckor på arbetsplatserna ökade gav regeringen Arbetsmiljöverket i uppgift att analysera vad som ledde fram till olyckorna. Under den undersökta 18-månadersperioden dog 82 personer.

– Det har blivit tydligt att det grundläggande arbetsmiljöarbetet ofta varit bristfälligt. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och säkerhetskultur har många gånger saknats på arbetsställena, säger Katarina Eskils, hand­läggare på Arbetsmiljöverket och en av författarna till rapporten.

Mycket av det som framkommer i analysen är redan känt.

– Vi ser att det fortfarande är samma slags händelser som inträffar i samma branscher som tidigare. Vi har också sett att det i många fall har varit flera aktörer, alltså företag eller delar av företag, på samma arbetsplats. Alla som finns i närheten av riskerna behöver få och fråga efter tillräcklig information för att inte råka ut för misstag, tillägger Katarina Eskils.

I rapporten framkommer att olyckor ofta sker i början eller slutet av en arbetsuppgift, ett pass eller vecka. Över en tioårsperiod är måndag­ar, onsdagar och särskilt torsdagar mest olycksdrabbade. När det gäller fallolyckor, på till exempel byggarbetsplatser, inträffar dessa många gånger strax innan arbetsuppgiften ska avslutas.

– Det är genomgående att flera faktorer har spelat roll, som att fallskydd kan ha saknats samtidigt som någon avvikelse har inträffat. Det kan vara stressigt, man kan ha bråttom, det blir förseningar och man kan vara trött, konstaterar Katarina Eskils.

– Det kan också vara så att man slappnar av.

Hur ska man förebygga dödsolyckor i branscher med ackordssystem och tidspress?

– Man behöver åtgärda på flera sätt. Man ska såklart följa arbetstidslagen, arbetsmiljölagen och våra föreskrifter. Där ingår också föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. Ackordssystem och arbetstid kan dessutom vara en fråga på avtalsnivå mellan fack och arbetsgivare, säger Katarina Eskils.

När det gäller dödsolyckor som inträffar i arbete med arbetsfordon och mobila maskiner förekommer både ensamarbete och kommunikationssvårigheter, visar analysen.

Hur kan förare och egenföretagare eller utländska förare, som arbetar med lastning och lossning av gods, nås av information och skyddande åtgärder på arbetsplatser de kommer till?

– Det är en väldigt bra fråga. Ofta handlar det om att personer har arbetat ensamma, eller ­varit skymda för den som framfört en arbetsmaskin. I några fall kan språket ha varit en av flera omständigheter. Här har branschorganisationerna som Transportföretagen en stor uppgift och vi pratar med våra intressenter om det.

Läs rapporten här.