Arbetsmiljö
En miljon i företagsbot efter operatörens död
En operatör klämdes ihjäl vid en maskin på ett matvaruföretag i Tranås 2015. Nu friar tingsrätten platschefen men dömer företaget att betala en miljon kronor i företagsbot. Men tingsrätten var inte enig.
Den 20 oktober 2015 inträffade en arbetsplatsolycka på Atria Sverige AB:s anläggning i Tranås. En operatör vid en maskin som hanterade leverpastejformar hade bland annat till uppgift att förebygga och avhjälpa enklare driftsstopp. Hon behövde vara även bakom maskinen där det saknades skydd för rörliga delar.
Den här dagen befann hon sig bakom maskinen under transportbanden. Hon stack upp sitt huvud där en maskindel kallad släden gick fram och tillbaka. Släden klämde fast hennes huvud och hals mot en metallbalk med kvävningsskador som följd. Skadorna var så allvarliga att operatören avled två dagar senare.
Bengt Svensson, kammaråklagare vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål väckte åtal. Han ansåg att platschefen haft ansvaret för arbetsmiljön och av oaktsamhet orsakat operatörens död. Åklagaren ansåg bland annat att ett skydd skulle ha funnits på baksidan av den så kallade iplockaren och att en tillräckligt noggrann riskbedömning av maskinen och arbetet skulle ha gjorts. Åklagaren krävde att företaget skulle betala 2 000 000 kronor i företagsbot.
Nu friar Eksjö tingsrätt platschefen. Enligt rätten finns det ingen tydlig delegation av arbetsmiljöansvaret till platschefen. Han kan därför inte anses ha det arbetsgivaransvar som följer av arbetsmiljölagen. Men tingsrätten är inte enig. En av rådmännen anser att platschefen har haft ansvaret för arbetsmiljön vid anläggningen i Tranås. Rådmannen anser att arbetsmiljöansvaret bör ligga hos en person som har möjlighet att ta det. I ett företag med flera fabriksanläggningar på flera platser bör därför ansvaret ligga hos platschefen, om det inte delegerats till någon annan. Han får stöd i sitt resonemang av en av nämndemännen.
Tingsrätten anser däremot att företaget har gjort sig skyldigt till straffbar oaktsamhet. I domen resonerar tingsrätten kring det som bolaget framfört om att platsen för dödsolyckan, som var bakom maskinen, inte kunde räknas som arbetsyta. Tingsrätten anser att utredningen visar att det fanns anledning för operatörerna att vara just där, bland annat för att kunna åtgärda smärre driftstopp och torka av fotoceller.
Tingsrätten påpekar också att det tidigare skett en incident bakom den så kallade iplockaren och att det då, om inte förr, borde ha stått klart för företaget att det arbetet var förenat med risker. Om inte ledningen eller platschefen känt till att operatörerna behövde arbeta bakom iplockaren efter incidenten ”…är detta i sig anmärkningsvärt.”, skriver tingsrätten i sin dom.
Tingsrätten skriver också att det inte finns något som talar för att operatören som dog har brutit mot någon tydlig föreskrift om hur man ska agera vid olika typer av driftsstopp.
Tingsrätten konstaterar att företagsbot vid arbetsmiljöbrott som orsakat dödsfall brukar bestämmas till minst en miljon kronor. Rätten anser inte att det finns skäl att kräva ett högre belopp. Ett av skälen är att det gått så lång tid sedan olyckan skedde.
Tingsrätten beslutar också att företaget ska betala 75 000 kronor var i skadestånd till operatörens två barn.
Domen kan överklagas senast den 3 juli 2019.