Flimrande ledljus ett ökande hälsoproblem

Allt fler byter till ledljus för att spara pengar och på miljön. Men flimret från ljusen skapar nya arbetsmiljöproblem. – Än så länge finns inga regler för hur mycket ledljuset får flimra, säger forskaren Hillevi Hemphälä vid Lunds universitet.

Peter Pettersson

Publicerad 30 sep 2017 kl 00.00

Annons

Flimrande ljus på arbetsplatser är inte ett nytt arbetsmiljöproblem. Det uppmärksammades redan i början av 1990-talet och då utvecklades de första flimmerfria elektroniska driftdonen för lysrör. Ändå är belysningen i 63 procent av Sveriges kontor fortfarande omodern, enligt Energimyndigheten. För skolor och vårdlokaler är siffrorna ännu värre, 73 respektive 82 procent.

Även om bättre glimtändare och andra förbättringar minskat flimret i den gamla typen av belysning går det inte att få bort helt. En vanlig glödlampa kan ha ett spann på cirka 10 procents flimmer. Traditionell belysning flimrar ändå mindre än den moderna ledtekniken.

– Det inte ledbelysningen i sig som det är fel på. Men många ledlampor är felkonstruerade, vilket leder till det skadliga flimret. Det är i stort sett omöjligt för oss konsumenter att avgöra om en ledlampa är bra eller dåligt konstruerad, säger Hillevi Hemphälä, forskare och universitetslektor inom ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds universitet.

Läs också:

Läs mer: Håll personalen pigg med rätt ljus

Led-belysning är digital och är antingen av eller på. Växelström och dimrar får vissa led-lampor att tändas och släckas i hög hastighet, vilket kan uppfattas som flimmer. Men även när vi inte är medvetna om flimret registreras det i hjärnan. Flimret vi inte märker av kan orsaka trötthet och irritation. Flimret kan också störa läsningen och ge migrän och annan huvudvärk.

– I dag vet man inte om det högfrekventa flimret är skadligt eller inte. Den forskning som finns hittills pekar mot att det inte skulle vara skadligt. Men att säkerställa att det verkligen är så kräver ytterligare forskning, säger Johan Elm, ordförande för Belysningsbranschens tekniska kommitté.

Många företag och myndigheter byter i dag från traditionell belysning till led-belysning både av miljöskäl och ekonomiska skäl, eftersom led är billigare i drift än traditionell belysning.

Tydligare regler för led-belysning lär dock dröja.

– Det behövs mer forskning och sedan ska det hanteras i standardiseringskommittéer, så det ligger nog ett antal år bort, säger Johan Elm.

Så väljer du rätt led-belysning

Besvärande flimmer är förbjudet enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling 2009:02 14 §: Belysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår.

1. Välj lampor med amplitudmodulering, AM. Den tekniken ger mindre flimmer. Strömreduktion/amplitudmodulering (AM) används i drivdon för led och innebär att man sänker strömmen till lysdioderna för att reglera ner ljuset. Denna teknik har inget flimmer alls.

2. Undvik pulsviddsmodulerade (PWM) led-lampor. Pulsviddsmodulation innebär att lysdioderna drivs med en modulerad spänning. Den bör aldrig understiga 300 Hz vid ljusreglering. Vid 1 200 Hz är flimret lågt och över 3 000 Hz är det eliminerat. Välj lampor med minst 1 200 Hz. Observera att på marknaden säljs även 100 Hz PWM-lampor som många upplever som flimrande.

3. Du kan kontrollera om ett led-ljus flimrar med kameran på en smart mobil. Om du fokuserar på en led-lampa på nära håll syns flimret tydligt. Uppstår ”ränder” på bildskärmen indikerar det att ljuskällan flimrar. Dessa ”ränder” beror på interferens mellan mobilkamerans bildfrekvens och ljuskällans eventuella flimmer.

Källa: Per Nylén, Arbetsmiljöverket