Så många fler miljoner kräver Arbetsmiljöverket

I början av mars lämnade Arbetsmiljöverket sitt budgetunderlag för åren 2020 till 2022 till regeringen. Verket önskar få ytterligare 31 miljoner kronor för nästa år. Verket beräknar också att det behöver 60 miljoner kronor både år 2021 och 2022.

”Vi har behov resursförstärkning, för att kunna fullgöra vårt nuvarande uppdrag.”, skriver Arbetsmiljöverket i budgetunderlaget.

Arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet 2016-2020 är vägledande för myndighetens verksamhet. Av de 31 miljonerna för nästa år skulle 10 miljoner användas till att utveckling av inspektionsverksamheten, 7 miljoner till marknadskontrollen av till exempel maskiner, personlig skyddsutrustning och tryckkärl, 5 miljoner till arbetet med nollvisionen, 4 miljoner till arbetet med den nya regelstrukturen, 3 miljoner till digitala lösningar och 2 miljoner till osund konkurrens.

Enligt myndigheten tvingades den bromsa kostnaderna förra året. Det ledde bland annat till att ingen arbetsmiljöriksdag hölls 2018. Verket kunde inte heller kommunicera som planerat om sitt arbete mot osund konkurrens, om psykosociala arbetsmiljöfrågor eller föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö. Enligt verket påverkades också ambitionen i arbetet med den nya regelstrukturen.

”Allt i syfte att undvika att hamna i ett läge då vi mot årets slut och inför kommande år skulle behöva dra ner på personalstyrkan och därigenom riskera att tappa kompetenser som vi rekryterat.”, skriver verket i sitt budgetunderlag.

Arbetsmiljöverket fick under 2014-2018 ett sammanlagt ökat anslag om 120 miljoner kronor, varav 113 miljoner kronor permanent för att kunna hantera den förhöjda ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet, som arbetsmiljöstrategin för 2016-2020 innebar. De utökade anslagen användes enligt verket till att rekrytera och utbilda bland annat 160 nya arbetsmiljöinspektörer. Samtidigt ledde det till att fler jurister, IT-personal, och chefer behövdes anställas. Det har påverkat både löne- och driftskostnaderna.

”Med nuvarande resursläge riskeras kvaliteten i genomförandet av uppdraget, nödvändiga satsningar på bl.a. digitalisering försvåras och personalneddragningar kommer att bli nödvändiga – långsiktigheten i arbetsmiljöarbetet riskeras.”, skriver Arbetsmiljöverket om framtiden från 2020 framåt.