Åklagarna ska bevisa vem som smittats av corona

Kristina Falk Strand, kammarchef och chefsåklagare, håller ett öga på Arbetsmiljöverkets statistik om corona. Över tusen ärenden om tillbud, skyddsombudsstopp och begärda åtgärder från skyddsombud har registrerats hos myndigheten.

– I dagsläget har vi fortfarande få anmälningar med hänsyn till hur mycket som har skrivits i medierna och Arbetsmiljöverkets många anmälningar. Därför tror jag att vi kan få in fler allteftersom. Det är svårt att veta, utan det är bara en gissning från min sida, säger Kristina Falk Strand.

Denna måndag mitt i coronakrisens härjningar har riksenheten fått fyra anmälningar. Tre av dem gäller dödsfall av coronaviruset. En förundersökning är redan nedlagd. De andra fallen utreds vidare.

– Vi började diskutera corona innan den första anmälningen kom in. Vi behövde föra ett gemensamt resonemang kring frågorna, eftersom detta är ett nytt område. Det är väldigt viktigt att man gör samma bedömning av likartade situationer över landet.

Det mediala intresset är stort och Åklagarmyndigheten har skickat ut korta pressmeddelanden om coronafallen. Ett handlar om den 39-åriga sjuksköterska som avled i april efter att ha vårdat coronasmittade patienter på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, lyder den dramatiska beteckningen på ärendet.

Ett annat handlar om Berga äldreboende i Solna, som haft många dödsfall bland de boende, haft flera smittade i personalen och inte följt basala vårdrutiner. Arbetsmiljöbrotten i förundersökningen omfattar vållande till kroppsskada eller sjukdom samt framkallande av fara för annan.

– Svårigheterna är att visa orsakssambandet mellan smitta och sjukdomen eller dödsfallen och den situation där man drabbats av coronaviruset. Om man har arbetat inom vården eller en annan arbetsplats där det krävs skydd måste vi titta på en mängd olika frågor som är nya i jämförelse med andra arbetsmiljöbrott som vi hanterar, förklarar Kristina Falk Strand.

Frågorna är svåra och många: Vilka skydd har det funnits krav på? Vilka skydd är rimliga utifrån olika situationer? I vilken utsträckning har arbetsgivaren tillhandahållit skydd? I vilken utsträckning kan man kräva skydd, och hur ska skydden vara utformade?

Frågorna ska besvaras mot bakgrund av de råd och rekommendationer som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten ger. En annan fråga är om åklagarna kan komma fram till andra bedömningar om skydd än vad de ansvariga myndigheterna har.

– Det är en jättesvår fråga att svara på. Det beror på hur det ser ut i de olika enskilda fallen. Vad som kan krävas, vilka möjligheter som finns och vad man kan anse att en arbetsgivare ska leva upp till i skyddskrav för sin personal, säger Kristina Falk Strand.

Åtal i arbetsmiljömål om smitta är mycket ovanliga. I Arbetarskydds digitala arkiv finns endast ett par åtta år gamla artiklar om en sjukhuschef som åtalades efter att en sjuksköterska smittats med tbc. Hon hade vårdat en patient med sjukdomen. Sjukhuschefen friades av hovrätten, eftersom sköterskan återanvände sitt andningsskydd och det minskade säkerheten mot smitta.

I höst inleds en annan rättegång med smitta i huvudrollen. Då prövas den högsta chefens ansvar i företaget som servade den ventilationsanläggning i Kista där legionellabakterien spreds. Åtta personer insjuknade och fyra av dem dog.

Det finns inte många domar att lära sig av och ingen väl utvecklad praxis kring smitta.

– I många andra miljöbrott är orsak och verkan mycket tydligare, säger Kristina Falk Strand.

Hon tillägger:

– När det gäller corona kan du bli smittad varsomhelst i samhället, i affären eller på bussen, även om du jobbar i vården. I vårdarbete kanske den smittade har en väldigt god skyddsutrustning, men inte när personen är i affären eller på bussen. Visst är det knepiga ärenden.