Här lockas pensionärer kvar med en ledig dag

Många kompetenta medarbetare vid Universitetssjuk­huset i Umeå är på väg att gå i pension och det är mycket svårt att få tag i yngre som kan ersätta dem. Därför är det nödvändigt att få så många som möjligt att fortsätta jobba efter 65.

– Även om varenda gymnasist i länet väljer att gå vård- och omsorgsprogrammet räcker det inte till för att fylla luckorna. Bristen är akut, säger Hans-Erik Andersson, projekt­ledare för ”Attraktiva seniorer”.

De närmaste tio åren behöver Västerbottens landsting rekrytera mellan 3 000 och 5 000 nya medarbetare. Bristgrupperna just nu är framför allt: specialistläkare, grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, tandsköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och tandläkare.

– Att rekrytera från utlandet är en möjlighet. Men det kommer ändå att behövas att fler medarbetare stannar kvar hos oss efter 65, säger Hans-Erik Andersson.

Hur ska man då få dem att göra det?

Landstinget har avsatt tre miljoner för åren 2014 till 2015 för att stimulera särskilt utvalda nyckelpersoner som är på väg att gå i pension. De anställda erbjöds:

* Höjd lön med 20 procent.

* Ta ut ledig tid motsvarande beloppet på 20 procent med oförändrad lön.

Förändringarna gäller från den dag de fyller 65.

Närmaste chefen var den som avgjorde om de sökande var lämpliga att jobba vidare och få erbjudandet.

26 läkare, åtta sjuksköterskor och tre undersköterskor nappade.

– En läkare valde först mer betalt men kom tillbaka efter ett tag och gick över till att bli mer ledig, berättar Hans-Erik Andersson.

När han och hans medarbetare presenterade förslaget för facken var han orolig för att mötas av motstånd och att arbetsgivaren nu ville ”suga ut det göttaste ur pensionärerna också”.

Men icke.

– Förslaget kändes väldigt bra med tanke på all den kompetens som går förlorad i dag därför att våra medlemmar går i pension. Den kompetensen ska tas till vara, säger Charlotta Hellström, ordförande för Vårdförbundet Väster­botten.

De som sökte och antogs var mycket positiva. Men efter ett tag var pengarna slut.

– En del kunde därför inte komma med, vilket de tyckte var orättvist, säger Charlotta Hellström.

Hur jobbet skulle se ut för dem som valde att fortsätta efter 65 skräddarsyddes vid samtal med de anställda. Den som ville kunde till exempel välja att hoppa in och jobba en dag, eller en vecka eller två när det passade.

De anställda erbjöds också ekonomisk rådgivning innan de antog erbjudandet.

Attityden från chefernas sida gentemot äldre medarbetare på sjukhuset var och är blandad, enligt Charlotta Hellström.

– Det finns chefer som har kunskapen och kan ta till vara möjligheten. Hos andra finns en stor okunskap, vilket gör att de inte förstår vikten av att ta tillvara kompetensen.

Flera landsting och privata företag som har samma problem som Universitetssjukhuset i Umeå har hört av sig för att få veta mer om ”Attraktiva seniorer”.

– Beredskapen för att möta problemet är dålig. När jag hör hur en del ser på anställda som närmar sig pension kan jag bli deprimerad. Efter 60 har de ingen löneutveckling, ingen kompetensutbildning. Hur motiverar man dem då att fortsätta? Ibland verkar det som att man är passé efter 30.

På Universitetssjukhuset i Umeå har man nu infört ett tillägg i medarbetarsamtalen med alla då de fyller 55. De anställda får berätta om sin arbetssituation, vad de vill förändra för att jobba kvar – och längre och redan tidigt lyssna på hur medarbetarna ser på att fortsätta efter 65.

Projektet ”vilar nu på sina lagrar”, som Hans-Erik Andersson uttrycker det och ska utvärderas nästa år tillsammans med forskare vid Umeå universitet.

Han oroas dock av regeringens förslag i höstbudgeten om att införa en löneskatt på 8,5 procent för alla som arbetar efter 65 – att det med andra ord blir dyrare för arbets­givaren med äldre arbetskraft.

– Ett vanvettigt förslag! Jag förstår inte hur de har tänkt. Nationalekonomer och många andra menar ju att vi ska jobba längre. I fortsättningen kan det innebära att arbetsgivaren bara riktar erbjudandet till riktigt exklusiva grupper som specialistläkare och lämnar sjuksköterskor och undersköterskor utanför. Problemen som Västerbottens landsting brottas med återfinns på många håll i Sverige: att kompetensen går i pension och att det är svårt att hitta yngre som tar vid.

Detta samtidigt som de äldre blir allt friskare, lever längre och att de som pensionärer ska försörjas av allt färre.

Om inte de äldre stannar längre i arbetslivet riskerar vi arbetskraftsbrist, enligt Sveriges Kommuner och Landsting som uppskattar att vårdsektorn behöver rekrytera 420 000 nya medarbetare fram till år 2020.

Det största hindret för att få äldre att jobba längre heter åldrism, enligt den statliga pensionsåldersutredningen. Med det menas en allmänt negativa attityd till äldre arbetskraft.

Enligt utredningen visar forskning att diskrimineringen av äldre i arbetslivet i Sverige är omfattande och till och med kraftigare än etnisk diskriminering.

Utredarna hänvisar till enkäter där mer än var fjärde arbetstagare över 50 uppger sig ha blivit diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av ålder. Åtta av tio menar att deras ålder är ett hinder om de vill byta jobb.

Enligt en enkät som Pensionsmyndigheten gjort uppger 25 procent av de fackliga representanterna och 15 procent av de tillfrågade arbetsgivarna att de äldre borde gå i pension tidigare och lämna plats för yngre.

Efter hand förlorar många äldre de kunskaper som krävs i arbetslivet. Det beror på att äldre allt oftare ställs utanför kompetensutveckling på jobbet. Enligt Statistiska centralbyrån är det bara några tiondels procent i åldersgruppen mellan 55 och 64 som under ett år höjer sin formella utbildningsnivå.

Men detta handlar främst om de attityder de äldre möts av på arbetsplatsen, enligt Pensionsåldersutredningen, som sammanfattande konstaterar: "Biologisk ålder, upp till 70 år eller ännu högre, är inte en användbar mätare på fysisk, psykisk och social förmåga.”