Tidningen
Ökad press ger ett större risktagande
Stress är ett av de största problemen i jordbruken och ligger bakom många av olyckorna. En vanlig - och olycklig - kombination är: Stress, ensamarbete och pressad ekonomi.
<p>Under det senaste decenniet har rationaliseringen av det svenska jordbruket lett till att lantbruken blivit allt färre - och allt större. </p> <p>Arbetstakten har ökat samtidigt som de maskinella hjälpmedlen blivit allt mer komplicerade och dyra. </p> <p>Med allt färre jordbruk ökar ensamarbetet och avståndet mellan gårdarna. De allt större lantbruken har inneburit att det ekonomiskt ansvaret vuxit liksom risktagandet. Eftersom de flesta bor på sin arbetsplats är det svårt att lämna jobbet och koppla av efter arbetet.</p> <p>- Det är inte som förr då det fanns mycket folk på gårdarna. Ofta arbetar man ensam, är stressad och pressad av dålig ekonomi, säger Kenneth Bergqvist, arbetsmiljöinspektör i Växjö. </p> <p>- Kraftöverföringsaxeln mellan traktor och maskin, till exempel, orsakar många olyckor. Den ska ha ett skyddande hölje. Men när höljet går sönder hinner man inte - eller har inte råd - att köpa ett nytt. 'Jag skulle bara', är en vanlig kommentar efter en olycka. </p>
Två fall där stress fick allvarliga konsekvenser
1. Eftersom vintern varit lång och kall hade ensilaget i silon frusit fast. Ensilage är grovfoder, en gräsblandning som korna äter. För att luckra upp gräsblandningen finns en anordning med roterande knivar längst upp i silon. Den hade nu fastnat i det frusna gräset.
Det oroade den kvinnliga bonden eftersom drivremmen med största sannolikhet skulle gå av om motorn stod och malde utan att anordningen rörde sig. Att reparera skulle innebära flera timmars merarbete.</p> <p>Därför har hon bråttom när hon går upp i silon och försöker rubba anordningen. När hon sparkar till den slinter hon och fastnar i knivarna - som börjar rotera eftersom strömmen inte är avslagen.
"Kvinnan blev svårt sargad i foten och benet. Det är i dag ovisst hur pass återställd hon kommer att bli", skriver Arbetsmiljöverket i sin rapport.
Att inte slå av strömmen sparade tid, men kostade henne benet.
2. En bonde i Kramforstrakten berättar om en morgon i februari när han hade bråttom och var irriterad över att ensilaget hela tiden fastnade i en tömmare.
Djuren råmade efter mat och då struntade han i alla säkerhetsspärrar, hoppade in i silon där tömmaren fortfarande var igång och försökte knuffa undan det som stoppade upp.
Jag lagar det sedan, tänkte han. Inne i silon halkade han och fräsen högg tag i högerbenet som höggs av vid knät. Läkarna lyckas sätta dit benet igen. Men nervbanorna är skadade vilket gör att han får svår värk. Ibland är smärtan så stor att han funderar på amputation.
