Många brister på märkta produkter

CE-märket är tänkt att fungera som ett pass till den europeiska marknaden. Men i många fall används inte CE-märket på rätt sätt. - Vi hittar hela tiden exempel där saker inte stämmer, säger Jan Westman på Arbetsmiljöverket.

Linda Nohrstedt

Publicerad 22 maj 2011 kl 23.00

Annons

För att en del produkter ska få säljas i Europa måste de CE-märkas. Märket innebär att tillverkaren garanterar att produkten uppfyller vissa krav. Men kraven är olika för olika varugrupper, och det är bara vissa produkter som måste CE-märkas. För att ta reda på hur systemet med CE-märket fungerar begärde tidningen Arbetarskydd ut de ärenden som avslutades under 2010 på Arbetsmiljöverket och Boverket. Dessa båda myndigheter har i uppdrag att kontrollera CE-märkningen på flera olika varugrupper. Resultatet blev tio ärenden av blandad karaktär. I flera fall handlar ärendena om bristande information om produkten, men i några fall har CE-märkta varor haft säkerhetsbrister. Även ett projekt som Arbetsmiljöverket genomförde 2009 visar att CE-märkningen har stora brister. Då kontrollerades byxor och skor med sågskydd, samt hörselskydd. Av tolv provade sågskyddsutrustningar, som alla var CE-märkta, uppfyllde endast två kraven. Fem av skydden stod inte emot genomsågning när det testades. - CE-märket innebär att tillverkaren garanterar att produkten uppfyller kraven, det innebär inte alltid att produkten gör det. Därför är det viktigt att myndigheterna bedriver marknadskontroll, säger Bengt Johansson, handläggare på Arbetsmiljöverket och en av rapportförfattarna. Av ett 20-tal granskade företag som sålde hörselskydd på internet hittade Arbetsmiljöverket brister hos fem. 86 hörselskydd saknade CE-märkning, trots att all personlig skyddsutrustning som säljs i Sverige måste vara CE-märkt. Granskningen ledde till att företagen frivilligt slutade sälja de sågskydd och hörselskydd som hade brister. Arbetsmiljöverket anser att marknadskontrollen måste bedrivas kontinuerligt eftersom det ständigt kommer in nya aktörer på marknaden. - Mycket handlar om formalia, att det saknas papper eller att bruksanvisningar inte är tillräckligt bra. Men ofta räcker det med frivilliga rättelser på ena eller andra sättet, säger Jan Westman, enhetschef för teknik- och marknadskontroll på Arbetsmiljöverket.

Olika regler för olika produkter

CE-märket infördes 1993. CE står för den latinska benämningen på EG, Communitas Europea.
Det är tillverkaren som sätter CE-märket på produkten.
Produkter försedda med CE-märket ska uppfylla krav i EU-direktiv och får säljas fritt inom hela EES-området.
Kraven i EU-direktiven handlar om hälsa, miljö, säkerhet och produktegenskaper. Men kraven är olika för olika produkter, vilket innebär att CE-märket betyder olika saker för olika varor. För en del varor innebär CE-märket endast att tillverkaren intygar vissa egenskaper, medan omfattande testning av tredje part krävs för att få sätta märket på andra varor.
Det är bara de produkter som omfattas av bestämmelser för CE-märkning som får förses med märket. Övriga produkter får inte CE-märkas. En gunga för hemmabruk räknas till exempel som en leksak och måste vara CE-märkt. Men en gunga för offentlig miljö klassas som lekredskap och får inte vara CE-märkt.
Ett 15-tal myndigheter i Sverige har i uppdrag att utföra så kallad marknadskontroll, som innebär granskning av att produkter CE-märks på korrekt sätt.
En myndighet som upptäcker att en vara inte har CE-märkts på rätt sätt kan utfärda säljstopp eller besluta om återkallelse av varan. Brott mot lagen om CE-märkning kan leda till åtal och straffas med böter. Det sker dock sällan.
Arbetsmiljöverket ansvarar för marknadskontrollen av produktgrupperna maskiner, enkla tryckkärl, tryckbärande anordningar, utrustning för användning i explosionsfarlig miljö och personlig skyddsutrustning.