Arbetsskadeförsäkringen har inte uppfyllt sina syften

Inspektionen för socialförsäkringen fick den 18 mars i uppdrag av regeringen att analysera om covid-19 bör anses som arbetsskada i fler situationer än idag. Efter knappt fem veckors arbete, med intervjuer med tjänstemän på Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket, Pensionsmyndigheten och Folkhälsomyndigheten samt en genomgång av statistik över arbetsskadeärenden och tillbudsanmälningar kommer inspektionens rapport. Men något svar på frågan om fler yrkesgrupper och arbetssituationer behöver omfattas eller inte ger inte inspektionen.

– Det finns inget enkelt svar på den frågan och det är först och främst en fråga för regeringen. Vi har försökt att ge ett så bra beslutsunderlag som möjligt, säger Ossian von Friesen, projektledare på Inspektionen för socialförsäkringen och en av två författare till rapporten.

Samtidigt konstaterar rapportförfattarna att arbetsskadeförsäkringen inte har fungerat under pandemin. Inspektionen skriver att den svenska strategin med stora delar av samhället öppet, liksom många öppna arbetsplatser, kan ha inneburit större smittrisker för arbetstagare. Inspektionen påpekar att arbetsskadeförsäkringen kan vara ett sätt för samhället att ta ansvar för dessa större smittrisker. Men att begränsningen i förordningen om arbetsskadeförsäkringen och statligt personskadeskydd, Fasp, för vilka smittrisker i arbetet som omfattas på olika sätt, har inneburit att försäkringen inte har uppfyllt sina syften.

– Vi ser brister där, säger Ossian von Friesen.

Ett av syftena med arbetsskadeförsäkringen är att skydda arbetstagaren eftersom en arbetstagare har begränsad möjlighet att styra över riskerna på arbetsplatsen. Inspektionen nämner att exempelvis chaufförer har svårt att styra över risken att drabbas av droppsmitta från passagerare och att dessa risker inte omfattas av dagens regler. Det gäller även andra yrkesgrupper som fastighetsskötare och trafiklärare som, enligt en studie från Centrum för miljö- och arbetsmiljömedicin i Stockholm, visat sig ha högre risk för att drabbas av allvarlig covid-19.

Inspektionen konstaterar att det finns ett exempel där en arbetsgivare genom en dom i förvaltningsrätten har fått betala vite eftersom en busschaufför inte hade skyddats tillräckligt väl mot risken att smittas. Trots det kan dagens regler, om chauffören skulle bli sjuk, inte leda till en godkänd arbetsskada, enligt rapporten.

Inspektionen ser fler begränsningar med dagens regler och konstaterar sammanfattningsvis att arbetsskadeförsäkringen inte har bidragit till att visa på risker i arbetsmiljön.

Covid-19 klassades som en samhällsfarlig sjukdom av regeringen i februari 2020 och den 24 april lades virussjukdomen till på den lista över sjukdomar som under vissa förutsättningar kan godkännas som arbetsskada. Andra sjukdomar på listan är till exempel tbc, hepatit och sars. Det innebär att en person som har smittats vid arbete i en sjukvårdsinrättning eller i annat arbete där hon eller han har behandlat, vårdat eller tagit hand om personer, djur eller material som är smittförande kan få rätt till förmåner inom arbetsskadeförsäk­ringen.

Kritik mot listan har funnits från bland andra LO.

–Det här är inte bra. Det är fler grupper än de som nämns som riskerar att smittas och de ska ha samma skydd, har Tina Nordling, ombudsman på LO, tidigare sagt till Arbetarskydd.

Utsatta grupper som nämnts är exempelvis bussförare och handelsanställda.

När regeringen gav Inspektionen för socialförsäkringen uppdraget att se över reglerna var ett av skälen att covid-19 är allmänt spritt i samhället och att situationen för fler yrkesgrupper påverkas.

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket över tillbud kopplade till corona har ökat stort under pandemin. Det har Arbetarskydd skrivit flera artiklar om. Inspektionens rapport visar hur anmälningarna ökat och att ökningen blev dramatisk efter att Arbetsmiljöverket ändrat sin information om kraven kring anmälan. Inspektionens rapport visar också att antalet anmälda arbetssjukdomar har ökat kraftigt. 2020 anmäldes 19 808 arbetssjukdomar och från årsskiftet till den 28 mars i år har redan 11 674 arbetssjukdomar anmälts. Enligt rapporten är det främst de corona-relaterade arbetssjukdomarna som ökat, främst från personal inom vård och omsorg. Men liksom för de anmälda tillbuden har anmälningarna bland andra näringsgrenar ökat i slutet av 2020 och under 2021.

– Det är en fördubblad risk att drabbas av allvarlig covid inom vården, men studien från miljö- och arbetsmiljömedicin visar att det också är en fördubblad risk bland flera av de grupper som vi har sett har fått avslag. Så det är inte bara i vården man utsätts för risk, men dagens system omfattar ju främst dem, säger Ossian von Friesen.

Har ni i er genomgång sett hur olika yrkesgrupper drabbats av dagens regler?

– Vi har inte tittat på enskilda ärenden. Vi har fått statistik från Försäkringskassan och vi har identifierat 22 arbetsskadeprövningar, 14 av dem har inte lett till godkänd arbetsskada. Det finns en tydlig koppling till de undantag som finns - fyra busschaufförer, två postutdelare, en ingenjör, lagerarbetare, lokalvårdare, lärare, projektledare, en taxichaufför och ett tidningsutbud.

Inspektionen lämnar tre förslag till regeringen:

1. Avskaffa det generella undantaget för smitta i arbetsskadeförsäkringen. Det skulle innebära att all exponering för coronaviruset i arbete omfattades av arbetsskadeförsäkringen och att de vanliga reglerna i försäkringen gäller. Det mest omfattande förslaget. Kräver en ändring av socialförsäkringsbalken och måste därför hanteras av riksdagen.

2. Avskaffa undantaget för smitta vid samhällsfarliga sjukdomar. Det skulle innebära att den som drabbas av en samhällsfarlig sjukdom omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett yrke eller arbetsuppgifter. Även smitta från kolleger skulle omfattas. Lite lättare att ändra eftersom det kräver en förordningsändring.

3. Avskaffa undantaget för smitta vid just covid-19. Det skulle innebära att covid-19 plockas bort från listan över de smittsamma sjukdomarna och läggs till i en punkt om just covid-19 i Fasp. Mer avgränsat förslag än punkt två.

Vilket förslag lutar ni mest mot?

– Förslagen har både nackdelar och fördelar. Det finns ingen perfekt lösning på det här. Men utifrån arbetsskadeförsäkringens syfte och utifrån den situation vi har nu finns det samtidigt mycket som visar på behovet av en utvidgning.

Ossian von Frisen ser dock risker med att en utvidgning jämfört med dagens regler kan skapa förväntningar som inte infrias. Han nämner exempelvis att för att kunna få livränta på grund av en arbetsskada krävs att en inkomstförlust förväntas finnas kvar ett år framåt i tiden. Av de 59 coronarelaterade ansökningar om livränta som Försäkringskassan hittills beslutat om fick alla utom en avslag. Men i arbetsskadeprövningen godkändes sjukdomen inte som arbetsskada. Andelen som får livränta kan dock ändras i takt med att kunskapen kring långvarig covid-19 och följdsjukdomar förändras.

– Det är viktigt att komma ihåg att även om man skulle utvidga skyddet för smitta så räcker det inte för att exempelvis covid-19 ska godkännas som arbetsskada. Det ska ju fortfarande även vara så att övervägande skäl ska tala för att du blivit smittade på arbetet och inte på fritiden.

Missa inga nyheter - beställ Arbetarskydds kostnadsfria nyhetsbrev