Byggnads får 820 000 i skadestånd från byggbolag

Den lettiska arbetsgivaren har inte följt byggavtalets regler om lön för ett 20-tal lettiska arbetstagare, trots ett hängavtal.

SIA "BTK Buve tecknade ett hängavtal till byggavtalet 2011. Under första halvåret 2016 anlitades bolaget som underentreprenör vid byggnadsarbeten i kvarteret Alnen i Linköping. Fackförbundet Byggnads inledde under sommaren ett granskningsärende om de anställningsvillkor som bolaget tillämpade efter att en av ombudsmännen sett hur de lettiska arbetade arbetade långa arbetspass och även under lördagar och helgdagar. Förbundets slutsats blev att det lettiska bolaget inte följt byggavtalet på flera punkter:
* genom att inte betala ut prestationslön eller ha tillämpat reglerna för lokala löneförhandlingar

* inte betala avtalsenlig timlön, ob-ersättning och övertidsersättning.

* inte ha följt byggavtalets regler om arbetstid

* inte löpande ha lämnat in granskningsuppgifter till förbundet eller lämnat lönespecifikationer till arbetstagarna med utbetalad lön.

Arbetsdomstolen konstaterar att bolaget brutit mot kollektivavtalet i nästan alla de delar som Byggnads räknat upp. Bland annat genom att inte följa byggavtalets regler om lön. Det allmänna skadeståndet ska i den delen bestämmas med beaktande av den förtjänst som bolaget gjort genom att betala för låga löner, fastslår domstolen.

När det gäller ob och övertidsersättning finner Arbetsdomstolen ingen anledning att tro att det skulle ha betalats ut med rätt procentenheter beräknat på den avtalsenliga timlönen. Detta mot bakgrund av att bolaget inte betalat ut avtalsenlig timlön till flertalet av arbetstagarna. Men domstolen tycker inte att Byggnads uppfyllt sin bevisbörda i den här delen, eftersom förbundet inte lämnat in någon utredning som belyser om ob och övertidsersättning har betalats ut.
Bolaget hävdade under förhandlingarna i AD att det visst fullgjort sina förpliktelser mot arbetstagarna. Att det har följt de regler som gäller enligt lettisk rätt, vad gäller olika tillstånd och intyg. Bolaget har utöver lön betalat för resor till och från arbetet i Sverige, bostad i Sverige, dagliga resor till och från arbetsplatsen och traktamente. Bolaget har också hävdat att det har lämnat information om arbetena till Byggnads ombudsman och även kommit överens om arbetstider, löner och arbetsvillkor. Det tillbakavisas dock av förbundet.
Vidare menade bolaget i domstolen att det lämnat in granskningsuppgifter till förbundet via ett webbformulär och till en av förbundets ombudsmän. Bolaget hävdade att de lönelistor som förbundet presenterat inte kommer från bolaget. Men Arbetsdomstolen ser ingen anledning att betvivla att mejlen med bifogade excelfiler om arbetarnas timlöner som skickats till förbundets ombudsman verkligen kommer från bolaget. De har skickats från bolagets mejladress.
Arbetsdomstolen fastslår i sin dom att bolaget agerat i strid med byggavtalets arbetstidsregler genom att låta arbetarna arbeta mer än 40 timmar i veckan samt även på lördagar och helgdagar. Den lettiska arbetsgivaren har inte heller lämnat vare sig lönespecifikationer i samband med utbetalning av löner eller granskningsuppgifter i förbundets digitala system, skriver AD.
AD anser även att det hade kunnat krävas av bolaget att det skulle anlita ett ombud i Sverige för att fullfölja förhandlingsplikten. Under en lång tid ajounerades förhandlingar, både på lokal och central nivå.
Arbetsdomstolen konstaterar att enligt lagen om utstationerade arbetstagare gäller numera att en utstationerad arbetstagare som inte är bunden av ett träffat kollektivavtal ändå har rätt till avtalsvillkor i avtalet på visst sätt. Bolaget har genom hängavtalet åtagit sig att tillämpa byggavtalets bestämmelser trots att de lettiska arbetarna inte var medlemmar i Byggnads.
Det lettiska bolaget ska betala 820 000 kronor i allmänt skadestånd till Byggnads för kollektivavtalsbrott, dels 30 000 kronor för förhandlingsvägran. Bolaget ska även ersätta Byggnads för sina rättegångskostnader.