Arbetsmiljö

Hallå där...

Johan Alfonsson, filosofie doktor i sociologi vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling om behovsanställdas villkor Foto: Axel Kronholm

... Johan Alfonsson, filosofie doktor i sociologi vid Göteborgs universitet som fått Arbetsmiljöhögskolans årliga pris för bästa avhandling 2020 inom arbetsliv och arbetsmiljö.

Publicerad

Det har skett en markant ökning av behovsanställda sedan 1990-talet, bland annat av dem som arbetsgivare kallar in när de ser ett kortvarigt behov. Varför har denna grupp ökat?

ꟷ Två saker har påverkat detta. Det ena är lagförändringen som gjorde det lättare för arbetsgivare att anställa människor på den här typen av kontrakt, utan att ha någon särskild anledning. Det andra som påverkat den här utvecklingen är en allmän maktförskjutning på arbetsmarknaden. Fler är arbetslösa och det är hårdare krav på dem. Det leder till att människor som vill ha den här typen av arbete eller känner sig manade eller tvingade att ta dem har ökat.

Johan Alfonsson har även undersökt hur behovsanställda påverkas av anställningsformen. Han visar att det det varierar stort, från att vara positivt till att vara otryggt och plågsamt. Skillnaderna beror på att anställningarna är utformade på olika sätt, att olika personer har olika ekonomiska förutsättningar samt om personen är i anställningen frivilligt eller ofrivilligt.

Hur påverkas man, enligt din forskning, av att ha sådana korta tillfälliga anställningar?

ꟷ Det beror på individens anledning till att vara i en sådan anställning. Vissa har dem av eget val för att det passar ens livssituation. För andra är det en sista utväg för att kunna få en försörjning. Generellt kan man säga att eftersom de behovsanställda inte vet när de ska arbeta så får de bristande kontroll över sin fritid. De måste hela tiden vara redo för att kunna hoppa in och arbeta. Det påverkar också de sociala relationerna utanför arbetet.

Du menar att detta sätt att arbeta leder till stress, hur då?

ꟷ Det blir en typ av stress att inte veta när man ska jobba eller hur mycket och att inte heller veta hur mycket lön man ska få varje månad. Det leder till att den behovsanställda måste leva ett väldigt kalkylerande liv, där man hela tiden värderar varje utgift. Om den behovsanställda ofta hoppar runt på flera olika arbetsplatser och jobbar väldigt kort blir det svårt att komma in i arbetsplatsens sociala liv. Istället för att bli en del av gemenskapen kan man bli en del av de fast anställdas problem, detta om det ständigt dyker upp nya vikarier. Det skapas då ett a- och b-lag. Där ser man hur viktigt det är med kontinuitet i relation till sin arbetsplats.

Vad vinner arbetsgivare på att anlita behovsanställda?

ꟷ Den här gruppen tillfälligt anställda har en typ av obetalt jourarbete egentligen. De står redo att arbeta. Det är deras funktion.  Det blir ett effektivt sätt att upprätthålla en flexibel och slimmad verksamhet, där man har precis så många anställda som man just i stunden behöver.

Vad hoppas du att din avhandling ska leda till?

ꟷ Till att man får upp ögonen för de problem som den här gruppen möter. Hur viktigt det är med kontinuitet i arbetslivet, dels för ens inkomst men också i det sociala livet, både på arbetet och på fritiden. Men det påverkar alla på en arbetsplats att ha den här bristen på kontinuitet i verksamheten. Kontinuitet och ekonomisk trygghet är det som den här gruppen behöver för att hamna i en bättre situation.

Länk till avhandlingen: "Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen".

Samhällsnyttan ett kriteri för priset

Priset är instiftat av Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Vinnaren får ta emot utmärkelsen och 10 000 kronor. Juryn utgörs av styrelsen för Forum för arbetslivsforskning, FALF. Nominerade avhandlingar bedöms utifrån tre kriterier: Relevans för forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö, vetenskaplig kvalitet och originalitet, tillämpbarhet och samhällsnytta.