ARBETSOLYCKOR

Branscherna som drabbas av våld

Blommor och tända ljus utanför ICA Maxi i Botkyrka till minne av den knivdödade kvinnan som jobbade inne i butiken och som bragdes om livet av en 26-årig man som häktades.

DÖDSOLYCKA. Årets första dödsfall på jobbet blev det tragiska knivmordet på en 60-årig ICA-anställd kvinna i Botkyrka. Sedan 2000 har 39 anställda drabbats av dödligt våld på arbetet.

Publicerad

Strax efter halv åtta på tisdag kväll den 7 januari överfölls kvinnan helt oprovocerat och till synes slumpmässigt på sitt arbete i ICA Maxis butik i Botkyrka söder om Stockholm och knivskars så svårt att hon avled.

Den 26-årige gärningsmannen greps odramatiskt och har enligt sin försvarare en lång historik av psykisk ohälsa. Vid häktningsförhandlingen erkände han dådet.

Det är inte ovanligt att butikspersonal utsätts för allt från oönskade kommentarer eller spydigheter till utskällningar och hot. I deras utbildning och introduktion ingår i regel att lära sig bemöta sådant på bästa sätt.

Det är mer ovanligt att handelsanställda riskerar fysiska konfrontationer. Det sker oftast i samband med att de försöker förhindra snatterier och stölder, en uppgift som i större butiker ofta sköts av säkerhetspersonal eller inhyrda väktare.

Vid butiksinnehavares systematiska arbetsmiljöarbete kommer risken för grovt våld ganska långt ner på listan, särskilt eftersom den minskade hanteringen av kontanter minskat rånrisken.

Risken att bli mördad eller dräpt på jobbet är trots allt ganska liten. Sedan år 2000 har 1 355 personer dött på sitt arbete. 39 av dessa, alltså 3 procent, har omkommit på grund av dödligt våld.

2024 var det första året sedan Arbetsmiljöverket 1955 började föra statistik som ingen kvinna omkom på jobbet. Men årets första dödsoffer var kvinna och i statistiken sedan 2000 är 15 av de 39 offren för dödligt våld kvinnor.

Inom uniformsyrkena är risken för fysiskt våld större och en naturlig del av riskbedömningen. Sedan 2000 har tre poliser, två militärer och en kriminalvårdare dött av fysiskt våld.

Men lika många, sex personer, har dött av fysiskt våld inom vård, omsorg och sociala tjänster: Två inom öppna sociala insatser, två på boenden för funktionsvarierade, en på HVB-hem och en på sjukhus.

Tre personer har sedan 2000 mördats eller dräpts i livsmedelsbutiker, som har fler anställda än polisen, men alltså lika många dödsoffer. Tre restauranganställda har också dött av fysiskt våld.

Två anställda på byggen, två organisationskonsulter, två väktare och två lärare har mördats på jobbet.