Den bortskämda generationen?

Feelgood, som varje år frågar 20 000 personer om hälsa och arbetsmiljö, noterar att unga mellan 20 och 29 år (som brukar kallas generation Z) är korttidssjukskrivnadubbelt så mycket som sina äldre kollegor. På tio år har korttidsfrånvaron hos dem under 30 år gått från 8 till 16 procent.

Feelgoods chefspsykolog Charlotte Valleskog säger till tidningen Näringslivet att de unga upplever mindre meningsfullhet och delaktighet på jobbet:

”Om man kan få unga medarbetare att känna sig delaktiga och engagerade kanske de inte sjukskriver sig för saker man inte behöver vara sjukskriven för.”

Unga har i dag större förväntningar på att utvecklas på jobbet, säger hon:

”De vill från början veta vilka möjliga karriärsteg som finns. När de kommer in på en lägre nivå i organisationen blir det en krock.”

Pandemins rekommendationer att stanna hemma vid minsta symtom ledde till hög korttidsfrånvaro i alla åldrar. Efter pandemin sjönk den tillbaka för de äldre, men fortsatte att öka för personer under 30 år.

”De som började jobba under pandemiåren skapade en vana som de fortsatt med, konstaterar Charlotte Valleskog:

”Och de vet inte alltid att jobbet innebär närvaroplikt och kräver giltiga skäl för sjukfrånvaro. Att vara trött efter att ha varit uppe sent är inte ett giltigt skäl. De behöver baskunskaper om vilka skyldigheter och rättigheter de har.”

Feelgoods chefsläkare arbetade länge i Region Skåne och såg hur situationen förvärrades för varje generation:

”Man tyckte att 80-talisterna var lite jobbigare än de som varit innan. Sedan kom 90-talisterna och var ännu värre och sedan millenniebarnen som söker vård för bagateller. Det kan vara att de blivit ovänner med pojkvännen, men också myggbett eller skoskav.”

Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Catharina Bäck är bekymrad över att de unga anställdas sjuktal är så mycket högre än i andra åldrar:

– Det saknas åldersuppdelad data över sjuklöner och då blir Feelgoods rapport viktig för den bekräftar den bild våra medlemsföretag förmedlar. De ser med oro på unga hälsa och sjukfrånvaro.

Men vad beror de ökade korta sjukskrivningarna bland unga på?

– Det är ett mysterium eftersom det saknas medicinska förklaringar. Normalt är de yngsta friskare då vi vanligtvis blir sjukare ju äldre vi blir. Då kan man bara spekulera i om de ungas attityder och förväntningar på vad arbete innebär har ändrats.

 Vad tror de att jobbet ska innebära då?

– Först ska jag säga att det gäller verkligen inte alla unga, men det verkar som att bilden av arbetslivet för många ser annorlunda ut. Det kan ha att göra med deras erfarenheter från skolan eller deras ständiga uppkoppling. De söker det perfekta livet och då förväntar de sig det perfekta jobbet. De kanske har en felaktig bild av vad ett jobb faktiskt är, till exempel att passa tider och vara en del av en arbetsgemenskap.

Hur kan det yttra sig?

– Tröskeln för att stanna hemma verkar ha blivit mycket lägre. Vi har många medlemsföretag som vittnat om att de ringt hem för att väcka unga anställda eller att de rent av åkt hem och hämtat dem. Jag tror att en del ungdomar blivit alldeles för mycket curlade.

Vad kan arbetsgivaren göra då?

– Introduktionen på jobbet är jätteviktig, att skapa delaktighet och vara öppen och tydlig med krav och förväntningar. Det är också viktigt att fånga upp frånvaro tidigt och försöka förstå vad den beror på och se om det finns något mönster som går att bryta. Och vid upprepad sjukfrånvaro kan ju finnas anledning att kräva förstadagsintyg.

Hur har pandemin påverkat frånvaron?

– Jag tror att den påverkat attityder och beteenden. Vi blev inpräntade att stanna hemma vid minsta symtom, men det är inte i linje med sjukförsäkringens regler som förutsätter nedsatt arbetsförmåga. Men det kan ha präglat de yngre, som kom ut på arbetsmarknaden under och efter pandemin, så att det blir utgångspunkt för sjukfrånvaro.

Men det finns ju också de som verkligen är sjuka?

– Absolut. Vi ser unga som kommer in i arbetslivet med ett bagage av psykisk ohälsa. De är nästan utbrända när de börjar arbeta och som läkare sedan sjukskriver på heltid. Men jag är inte säker på att det alltid är bästa medicinen.

- Det går att anpassa med exempelvis partiell sjukskrivning om arbetsgivaren bara kunde ges möjlighet att ha en bra kommunikation med Försäkringskassan och läkaren, säger Catharina Bäck och pekar på att det stora problemet är att de extremt höga sjuklönekostnaderna har bitit sig kvar efter pandemin.