Arbetsmiljöbrott
Bötfälld arbetsgivare: Sanktionsavgifter är bra
Lars-Inge Österman fick betala en sanktionsavgift på 78 900 kronor när av hans medarbetare tagit av sig skyddsutrustningen på jobbet - i strid med företagets instruktioner. Ändå tycker vd:n i grunden att systemet med sanktionsavgifter är bra.
I entrén till plåtslageriföretaget LIAB Plåtbyggarna hänger nitton diplom i rad på väggen. Ett av dem är Lars-Inge Österman särskilt stolt över.
– Det här är från ett projekt med Skanska med stort fokus på arbetsmiljö. Vi blev utsedda till den säkraste entreprenören.
Lars-Inge Österman pekar på flera inramade diplom: ett handledarintyg i arbetsmiljö och ett kursintyg för en utbildning till byggarbetsmiljösamordnare.
Arbetsmiljö är viktigt, säger Lars-Inge Österman, som tycker att företaget, som han äger till hälften, är bättre än flertalet i branschen.
– Vi lägger 400 000 kronor årligen på kurser för killarna, alla har skriftliga tillstånd för trucken, och jag har lagt in alla afsarna och gällande kollektivavtal i datorn här som alla har tillgång till.
Han sätter sig tillrätta i den svarta skinnsoffan en trappa upp i företagets lokaler i industriområdet Moraberg i Södertälje. Här finns en bar, en ångbastu, en darttavla och en bubbelpool.
Lars-Inge Österman läger snusdosan på soffbordet. Den får representera det fläktrum vars tak en anställd stod på när han plockade ned skyddsräcken.
– Min kille hade livlina men tog av den när han skulle gå på rast. Han har sagt att han tänkte: jag tar bara bort en liten bit till. Han hängde sig över kanten och skruvade bort nästa fäste. Samtidigt promenerade en arbetsmiljöinspektör, som var på rast och ute med hunden, förbi.
Händelsen skedde i augusti 2015 när LIAB var med och jobbade på Norsborgsdepån för tunnelbanan i Flemingsberg.
– Hade min kille fallit hade han ramlat 2,5 meter ned på ett gummerat jättestort platt tak. Det var väl därför han vågade.
Arbetsmiljöverket konstaterade att LIAB brutit mot gällande föreskrifter och ansåg att LIAB skulle betala 78 900 kronor i sanktionsavgift. Det ansåg inte Lars-Inge Österman.
– Det var surt. Vi sköter oss hela tiden och så händer det här.
Arbetsmiljöverket vände sig till förvaltningsrätten, som till viss del höll med Lars-Inge Österman. Rätten konstaterade att bolaget brutit mot verkets föreskrifter, men att den anställdes agerande var utanför bolagets kontroll. Att ta ut en sanktionsavgift med fullt belopp var därför oskäligt. Förvaltningsrätten sänkte avgiften till 40 000 kronor.
– Det kändes bra förstås, även om jag hellre sett att det blev noll. Vår kille vittnade till och med. Han var verkligen ångerfull.
Ärendet fortsatte när Arbetsmiljöverket överklagade till kammarrätten som gick på verkets linje och höjde avgiften. Kammarrätten påpekade i sin dom att Arbetsmiljölagen är en skyddslagstiftning och att arbetsgivaren har en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
– Men det här var helt utanför min kontroll. Jag har 64 anställda och minst 60 projekt. Jag kan inte vara på 60 arbetsplatser.
Lars-Inge Österman, som fått juridisk hjälp av sitt branschförbund, Plåt & Ventföretagen, överklagade till högsta instans. Men Högsta förvaltningsdomstolen beviljade inte prövningstillstånd. Därmed gäller kammarrättens fällande dom.
– Nu är ribban satt för hela byggbranschen. Det är nolltolerans. Det finns inga förmildrande omständigheter, säger Lars-Inge Österman uppgivet och lutar sig tillbaka i skinnsoffan.
Han tänkte först att han skulle stämma medarbetaren för att han ådragit bolaget en kostnad på närmare 80 000. Ett eventuellt skadestånd skulle betalas av bolaget. Lars-Inge Österman ville markera att ett fel begåtts, men tänkte om.
– Det skulle förstöra hela branschen. Då skulle inte en enda plåtslagare gå upp på ett tak.
Medarbetaren fick i stället en varning och arbetar kvar.
– Det är en bra kille. Han gjorde en miss. Det är mänskligt.
Lars-Inge Österman säger att han vill göra rätt men att det är omöjligt att följa arbetsmiljölagen.
– Det kan inte bara vara arbetsgivaren som har ansvaret. Arbetstagaren måste också hjälpa till. Vi förebygger så mycket vi kan men jag är förstås orolig att det ska hända igen.
Även om Lars-Inge Österman är missnöjd med beslutet från Arbetsmiljöverket och två av de rättsliga instanserna tycker han i grunden att det är bra med sanktionsavgifter.
– När det kostar fattar alla att vi måste tänka arbetsmiljö.
Han tycker dock att lagen behöver ses över, att Arbetsmiljöverket borde åka mer på tips och oftare till mindre byggen där han anser att problemen med brister i fallskydd är större.
– Det finns byggen här i Södertälje där livlinor inte används. När vi ser det och ringer till Arbetsmiljöverket så kommer de inte.